Även om lillasyster är fem dagar sen så vet jag att jag kommer att sakna min lilla kula något enormt sen. Det gjorde jag när Keila var född. Jag försöker njuta av den så mycket som det bara går fastän jag längtar något otroligt efter förlossningen och tiden med en liten nyfödd här hemma.
Igår passade min lillasyster Cornelia på att ta lite bilder på mig och Keila och fastän jag känner mig som en flodhäst nu vet jag att jag kommer tycka det är kul att ha sen. Min nästsista gravidmage...?
Midsommarklänningen funkar lika bra i v 41 som i v 31...
Tidigt imorse gick jag en lång runda vid havet när de andra fortfarande sov
och stannade på bryggan en bit härifrån för en paus.
Jag lyssnade på musik och grät. Mindes massor och log.
Ibland är det bara så befriande att få gråta ut på riktigt.
Att få sakna någon så att det gör ont ända in i hjärtat.
Det är så fantastiskt fridfullt att bo vid havet.
Jag kommer aldrig kunna bo någon annanstans nu.
Åh så vackra bilder och vacker text! Underbart att få "gråta ut" <3 <3 <3
SvaraRaderaVilka underbara bilder!
SvaraRaderaNi verkar verkligen ha hittat en underbar oas där i Skåre! Jag önskar jag bodde så nära havet! ( vi har inte direkt långt till havet, men jag kan inte bara ta en promenad nere vid vattnet)
Otroligt vilken påverkan havet har på en. Jag vet att jag älskade ta promenader på stranden i höstrusket och gråta lite, precis som du. Ju sämre väder, ju bättre därnere:)
Kraaaaaam
Ååh jag vill också bo vid havet, verkar så himla mysigt!
SvaraRaderaSer fram mot rapporter från alla årstider och väderlekar! Lycka till med barnen:)
SvaraRaderaGrattis till er dotter!!
SvaraRadera