Det är så himla juligt och mysigt att åka runt på julmarknader på landet. Har ni aldrig varit på en så ta chansen imorgon eller på söndag.


Amen jag dör lite varje gång jag ser de tillsammans. Mitt hjärta orkar liksom inte med kärleken jag känner. Det sprängs. Helt underbara är de, mina vackra tjejer. Åh vad jag längtar till framtiden, när de ska leka ihop, samtidigt som att jag vill leva här och nu för alltid.
Världens sötaste Keila och Etienne.
Det känns som att det är helg alltid. Tiden går så fort nu. Jag försöker ha Keila på förskolan en eller två dagar i veckan så att hon inte ska vänja sig av vid att vara där. Sen hittar vi på roliga saker och går på fikor med lillasyster. I veckan som gick var vi på Emporia och köpte lite julklappar. Julen närmar sig och jag har snart köpt alla klappar till Keilas kalender. Åh vad jag längtar!
I onsdags cyklade vi till lekplatsen vid havet och blåste nästan bort.
Julklappsinspiration på Hamleys
Fredagsmys med Bellan hos oss.
Vi bjöd in till fotbollskväll i fredags. Chili con Carne och kall öl.
Kinesisk afton hos Alex och Johan på lördagen.
Soba och Pekinganka.
I min fortunecookie.
Hit me liksom...
Etienne är så himla snäll att ha med sig. Hon är så nöjd i pappas knä så att mamma kan äta och dricka i lugn och ro...
Pappa och vår lilla Keila.
Jag är uppvuxen på landet utanför Vellinge, i Västra Ingelstad och Mellan Grevie närmare bestämt och jag älskade det som barn och hatade det som tonåring. Som barn hade man allt man kunde önska och drömma om, trädgård med bästa vännerna på andra sidan häcken, en vildäng bakom trädgården som aldrig tog slut där fantasi och lekar inte hade några gränser.
Som tonåring ville jag vara där mina vänner var, på Näset och i tätorten. När sista skolbussen gick hem för dagen var jag fast på åkrarna. Inte lika underbart alltså. Nu sitter vi här mitt emot en åker och med havet nedanför sovrumsfönstret och vi älskar det. Och det kommer våra barn också göra, i alla fall tills de blir tonåringar. Vi är så glada att vi lämnat Malmö för detta. För det som jag fick som barn. Att få växa upp i en Astrid Lindgren-kuliss.
Idag lämnade vi dock "lannet" och for in till stora stygga Malmö för tandläkarbesök och fika med min lillasyster Olivia och hennes Isabella.
Alltid kvällspuss innan läggdags i våra sängar. Keilas blick alltså...
Etienne var lagom hungrig.
Flickorna sov till halv tio då jag väckte dem...
Vi tre på fika.
Olivia, Bella och Keila
Keila sjunger alltid för Etienne och det lugnar och tröstar.
Så himla nära varandra redan.
Vi fikade på nya Caroli och det är helt klart att rekommendera. Kändes lite grann som en liten galleria i Milano som jag brukade gå till. Men i den kunde man handla lufttorkad skinka och bli bjuden på ett glas rött medans den blev uppskuren.
Oh Boy, vad det är längesen...
Henrik fick sova till tio idag och sedan fick han tyska korvar med räksallad som han själv fick tillaga för att jag ammade. I eftermiddag ska jag hämta hans present på Turklövern inne i Trelleborg. Det går bra nu men det är också hans fjärde Farsdag och alla kan inte vara lika uppstyrda... Ehe..ehemm...
Keila har ritat lite teckningar och samtidigt passar på att klistra på lite grejer hon klippt ut från Önskekatalogen. Smart tjej! Etienne hade hellre firat Morsdag idag, min lilla mammagris.
Idag blev lillstrumpa två månader.
Två månader har gått sedan lugnet föll över rum 13 på Malmö KK då hon kl 09 kom upp på mitt bröst och klöv mitt hjärta i två delar. Gode Gud så underbar denna tid har varit. Våra barn, det bästa som har hänt oss.
Jag älskar att gå och lägga mig om kvällarna med detta lilla knyte tätt intill min kropp och med Keilas fötter i ryggen där hon ligger tvärs över hela dubbelsängen.
Såhär kan en tvåmånaders bebis se ut. De som kände mig som bebis säger att lilla Nenne är en kopia av sin mamma.
Jag håller tummarna för att det fortsätter.
Så himla kul att få se sig själv i sitt barn.
Även om jag inte själv kan se det än...
Här tex tycker jag flickorna är jättelika...