Bvc och föräldragrupp

Idag har vi varit på vår första föräldragruppsträff på vår Bvc. Jag har så mycket mammakompisar i olika gäng, några är kollegor på SAS, andra är från när Keila var nyfödd, några som kommit till på vägen och några via bloggen och så klart mina systrar och Titti. Jag har fullbokade dagar ända till jul känns det som.
Men man kan aldrig ha för många mammakompisar och det var faktiskt lite kul att träffa helt nya tjejer med små bebisar som är lika gamla som Etienne. 3 veckor blev hon idag. Gud vad tiden går fort! 4150 väger lillasyster nu. Över både medelkurvan och storasysters kurva. Nom..nom...

Mammas lilla treveckorsbebis.

Den här lilla älsklingen har gått sin sista dag på sin förskola i Malmö. På onsdag ska hon börja på en ny förskola. Sorgligt och vemodigt. Jag grät vid tanken på att hon inte ska få träffa sina vänner där mer.
Som jag sa till Henrik: Det är ju inte så att de håller kontakten precis. Typ, jag addar dig på Facebook eller något...

Jag hoppas vi kommer bli lika nöjda med den nya förskolan.

Skaba

MammaSySanna har gjort underbara bokstäver i tyg till Etienne som vi fick häromdagen. 

Jag tänkte ha de i vagnen eller vid hennes säng på hennes rum. Jag älskar hennes namn ännu mer nu när hon är här och är så glad att hon heter Etienne. Jag hoppas hon kommer känna lika starkt för det som jag alltid gjort. Vår underbara lillasyster! Nu ska jag bara vänja av Henrik vid att kalla henne för Stefan...

De fångar hennes uppmärksamhet samt köper mig lite tid i köket.

Win win!

Jag bad om bokstäver som går i ljusrosa.

Här är andra exempel med namn med Sannas fina bokstäver i tyg.

Man väljer vilken färgskala man vill ha så mixar MammaSySanna ihop en fin kombination.
Bokstäverna kostar 15 kronor styck, snöret att hänga bokstäverna i ingår.
Kontakta MammaSySanna på sanna_sjo@hotmail.com för att lägga en beställning.
Själv tycker jag det är en supergullig present när man ska träffa en liten nyfödd eller gå på dop.
Sanna gör även dregglisar och små mjukisdjur, amningskuddar och babynest.

Tusen tack Sanna, de ska hänga lite varstans under Etiennes uppväxt.

Från kaos till lugn och ro

Natten har varit allt annat än bra. Som jag skrev till Titti imorse: "Lord! Varför skaffade jag en till?!"

Varannan timme har lillasyster vaknat och velat äta, vara nära, ha ny blöja and so on...

Jag är ju inte van vid sånt här. Keila sover hela nätter sedan Gud vet när. Sedan hon föddes har jag påstått idag men både min syster och Titti sa att jag nog förträngt att det var såhär precis i början med Keila också. Till lillasysters försvar väckte Keila henne två gånger då hon drömde mardrömmar. Och är man vaken kan man lika gärna passa på att äta, lilla mumsmajan väger 3810 gram nu.

Jag var inte försvarbar när Titti ringde på dörren klockan elva som avtalat. "Oj!" sa hon när jag öppnade. "Danni, du skrämmer mig lite, jag kan ju inte precis ångra mig..."

Men kaos, stress och huvudvärk byttes snabbt ut mot mys, fika, nöjd bebis, frisk luft i flera timmar.
Det är Titti som gör det, hon kan verkligen vända en pissdag för mig. Ibland behöver hon bara titta på mig för att jag ska börja skratta. Bästa vänskapen på alla plan. Jag längtar så tills hon går på föräldraledighet så att vi kan träffas oftare.

Vegas övar på att hålla bebis.

Vid strandkanten letade vi stenar som legat i skatter och kastade macka.

Hoho?
Finns det något där nere i allt rosa fluff? 

Etienne somnade när vi gick ut och sover fortfarande fyra timmar senare. 

What can I say? Sjön suger!

På väg till lekplatsen.

Kastar tillbaka hajtänder eller var thaihänder...?

Letar fiskar i hamnen.

Våra förstfödda...
Ja, alltså jag är ju inte så känslig...

Tack för idag våra bästa vänner. Vi behövde verkligen en stor dos av kärlek idag.
På tal om kärlek så är Henrik på väg hem med pepparbiff som vi ska äta ikväll. Gott!

Etienne och famnarna

Under sin korta tid här i livet har lillan hunnit med att träffa många av våra nära och kära. Var vi än kommer får vi beröm för vår fina tjej. Som tanten i kassan på Ica Maxi sa idag: "De va de tjäääraste jag sitt sedan artanhundrafrösihjäl.."

Gotta love 'em old ones! Och deras uttryck!

Hos morbror Rasmus

Yoko and Yoko

Hos moster Alexandra

Hos plastmoster Titti

Med lille kusin Julian.

I famnen på Hanna

Hos Olivia och Patrik.

Med moster Cornelia

Hos mormor

I mamma och pappas trygga famn

Och viktigast av alla är storasysters famn.

Sydsvenskan 24/9

Sånt här är jag lite gammalmodig med.
Precis som med Keila ska det finnas ett urklipp från en tidning med en nyföddannons i Babyboken.
Sjukt pirrigt att kolla tidningen imorse.
Haha!

Är det bara jag?

Eller blir ni också helt böliga när ni hör Jackson 5's  I'll be there ?
Kan ju bero på att jag är nyförlöst och gråter för precis allt som är lite fint. Som när Keila igår låg här bredvid i soffan och sa: Mamma jag älskar Vegas och Titti.
Åh, mitt hjärta dog lite och tårarna forsade. Jag älskar ju också Vegas och Titti. Och vi älskar Robban också, så att han inte känner sig utanför.

Ja, känslorna sitter blottade utanför kroppen just nu. Men det hör till. Henrik tycker att det är jättekul och skojar friskt med mig. Nyss grät jag för att Keila somnat i våra sängar utan godnattsaga och pussar...

"You and I must make a pact
We must bring salvation back
Where there is love, I'll be there
I'll reach out my hand to you
I'll have faith in all you do
Just call my name and I'll be there"

Lillasyster är två veckor idag och det har varit två veckor av total lycka.
Det låter kliché-igt som fan men det skiter jag i.

Lugna söndag

Förr i världen var söndagar värsta bästa återhämtningsdagen efter helgens fester.
Nu för tiden är det pyjamas hela dagen, sen lunch eller tidig middag, mys framför en film och tända ljus i vårt lilla hus. Henrik har klippt gräsmattan för vilken gång i ordningen denna veckan vet jag inte. Han är helt besatt av att hålla den i trim. Jag och Keila brukar sitta i solstolarna på trädäcket vid sol eller i klubbfåtöljerna här inne när det är kallt och titta på honom.
Det är faktiskt rätt skönt att bara vara här, vi fyra...

Så fort lillasyster är vaken åker hon på pussar och kramar från Keila.

Det är bara att vänja sig...

Keila och jag byggde en koja innan medans Henrik skämde bort Etienne på armen 

och vandrade runt runt tills hon somnade.

Nästan hela eftermiddagen höll hon till inne i sitt koj-slott.
Då passade vi på att ha How I meet your mother-maraton.

Lite pyssel på kvällskvisten innan läggdags. 

Nu ska jag försöka övertala Henrik att se slutet på The Great Gatsby med Leo Di Caprio. 

Vi såg en timme av filmen för ett tag sedan jag vill veta hur den slutar.

Who needs a pacifier?

Lillasyster är inte alls lika glad i nappen som storasyster var. Jag gav båda napp redan på BB och Keila tog den glatt och jag fick i princip bända upp munnen för att få ut nappen igen men den här lilla skruttan verkar inte ens veta hur den ska användas. Hon gurglar runt den och smackar lite och så spottar hon ut den.
Men vi ger oss inte, vi vill definitivt ha ett napp-barn till. Det är ju så lätt att få tyst på gnäll genom att stoppa in en napp. Skam den som ger sig!
Nyss lyckades Henrik få henne att somna med nappen i munnen.
Mom & Dad vs Etienne 1-0.

Fingret och mammas bröst är mycket bättre än napp..

Samsovning

Jag kör på samma rutiner som vi hade med Keila. Nu är Etienne fortfarande så ny och bestämmer rätt så mycket själv men jag försöker ändå hålla lite tider. Vi gullar med henne strax innan vi ska gå och lägga oss vid elva-tiden och byter blöja och sen ammar jag henne i våra sängar i mörker och så somnar hon för natten. Då lägger jag över henne i hennes vagga där hon sover till omkring 2-3 då hon vaknar, äter och somnar om. Samma visa vid sextiden och sen stiger vi upp vid åtta-nio.
Den sista omgången mat vid sex låter jag henne ligga kvar hos mig men Henrik gillar inte det. Han är livrädd att vi ska rulla över henne eller att hon ska hamna under täcket och inte få luft. Han vaknar till flera gånger per natt och kollar var hon är och om hon andas. På ett sätt hade jag velat ha henne hos mig för att det lugnar mig mer att höra och känna henne andas mot mig men på ett annat skrämmer det mig att samsovning höjer risken för plötslig spädbarnsdöd.

Hur gör ni med era små? Får de snusa i er armhåla eller är de strängt förvisade till sin egen säng? Vad känner ni er tryggast med?

"Nu lilla humla, nu ska du sova
Alla små ungar i sina sängar.."

En vecka

Idag är Etienne en vecka gammal och vi har varit hos Ramona Bach och gjort en nyföddfotografering. Det gick jättebra och jag är så spänd på att få se resultatet av vår lilla älskling.

Lillasysters första vecka har gått så fort, varför kunde inte den sista graviditetsveckan göra det? Jag önskar att vi hade kunnat stanna tiden och ha en nyfödd här hemma för alltid. Jag älskar deras rörelser, lukten, hur goa de ser ut när de sover som små grodor och ljuden de ger ifrån sig. Jag får inte nog och jag sitter i timmar och bara håller om henne och tittar, oftast med tårarna rinnande längs mina kinder av lycka. Precis som jag gjorde med Keila.

Här är några favoritbilder från vår första vecka med Etienne.

På BB i måndags.

Keila hade med sig en egen Kiko till lillasyster vid deras första möte.

I famnen på stolta mormor.

Stolt storasyster.

Stanna tiden! Två dagar gammal här.

Första mötet med småkusinerna.
Valentin 4,5 mån, Isabella 3,5 mån och Etienne 2,5 dag.

Här har vi precis bestämt oss för alla tre namnen.

"I come in peace.."

I fredags firade vi med Dompa och ståt, ostron och råbiff att "lillasyster kommit ut", som Keila säger.

Älskade barn.

Hälsar på Olivia, Patrik, Bella, Tim och Ebba.

Slår rekord i "happy baby".
Vi tror inte heller det är sant...
Men gladare bebis får vi nog leta efter.

Gladast av alla över att lillasyster är här är ändå Keila.
Hon är tokig i sin syster.