måndag 28 oktober 2013

Cancergalan

Om lite mindre en timme, kl 20.00, är det Cancergalan på Sjuan (och Tv4-Play). Förra året var jag på galan med min bästa vän Matilda. Nervösa och pirriga anlände vi till Cirkus och känslan som infann sig när vi gick in går inte att beskriva. Mina ben bar mig knappt.
Jag sitter här i ett blåsigt Skåne och undrar hur det då känns för min lillebror som ska vara en av huvudpersonerna denna kväll. Ett inslag med hans och Sophies öde kommer visas och jag vet redan hur jobbigt det kommer bli för mig att se det. Jag sänder all min styrka i mina ben till dig "lillabor".

Jag stålsätter mig, dricker en jävligt fin Valpolicella från Henriks vinkyl, har ätit en fantastisk middag som Henrik lagat åt sina tjejer och laddar medan hjärtat håller på att slå ur min kropp...

Jag passar på att tacka alla som bidragit och fortfarande bidrar till fonden jag startade i Sophies namn.
Att se målen nås, pengar strömma in visar hur mycket hon betydde och berörde. Det gör mig så glad.
Sms'a BESEGRA 6215 till 72988 för att bidra med 50 kronor.

Älskade Sophie,

ser du oss? Hur vi kämpar med tårarna, livet och orättvisan?
Ser du oss? Hur vi kämpar med glädje, lycka och livet? 
Ser du hur mycket du fattas oss? Glöm aldrig bort oss.
Vi kommer aldrig glömma dig. Lilla Sophie.


Ikväll sjunger pappa för dig.


15 kommentarer:

  1. Så himla fin historia. All kärlek till er!! Jag förlorade min pappa när jag var 11, nästa sommar är det 15 år sedan men det gör fortfarande så ont. Fortsätt kämpa Danni, du och din familj är så starka!! Stor kram Maja <3

    SvaraRadera
  2. Tårarna skvalar för din bror, för lilla Julian och för er alla anhöriga... Jag sätter in en summa för lilla Sofie,

    SvaraRadera
  3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  4. Sitter och tittar på galan och gråter floder. Kan inte med ord beskriva vad man känner.
    Sitter med min 3 månaders dotter i min famn och är så evigt tacksam men blir på samma gång rädd.
    Skulle så gärna vilja köpa armbandet och har sagt till min sambo (din arbetskollega) att fråga dig var vi ska vända oss?

    SvaraRadera
  5. 💔 otroligt vackert och otroligt smärtsamt även för mig , på håll ! Önskar jag kunde göra mer än skänka pengar

    SvaraRadera
  6. Vilket känslosamt o gripande inlägg! Tårar forsa på mina kinder. Jag som inte ens känner er men följt er i bloggarna. Kom in på sophie blogg då jag själv sökte info när jag hade problem m bröstet. Ni verkar fantastiska m underbar sammanhållning. Rasmus o Julian har härliga människor runt sig även om en superviktig saknas. Kram

    SvaraRadera
  7. Det var ett vackert inslag av er älskade Sophie ikväll. Tårarna rann längs mina kinder och när jag såg din bror och mamma brast jag inombords. Om jag kände så, hur hade då du det ikväll?
    Jag är övertygad om att Sophie kan känna er kärlek och speciellt en kväll som idag...
    Tankar och Kramar från en som tittar in ibland/ Charlotta

    Ps. Du har ordets gåva❤ Ds

    SvaraRadera
  8. Julian kommer inte vara utan kvinnliga förebildar, han har ju fyra helt underbara, snygga, tokiga och fantastiska fastrar!

    SvaraRadera
  9. Såg galan och skänker pengar! Har förlorat flera när och kära i cancer och fan va hemskt det är. FUCK cancer verkligen! Fortsätt kämpa, både med sorgen och med insamlingen av pengar ❤

    SvaraRadera
  10. Även mina ögon fylldes till bredden och rann över ikväll. Jag blev väldigt berörd. Jag har också varit igenom bröstcancerbehandling och det var i stort sett samtidigt som Sophie. Hon var med på sminkkurs på Onkologen samtidigt som jag. Jag kommer speciellt ihåg henne. Dels för att hon var yngst av oss alla och för att hon var så vacker i sjalarna som vi fick lära oss att knyta på ett snitsigt sätt(Hon passade i allt, själv tyckte jag att jag såg hemsk ut i dessa olika sjalar mm. Jag var evigt tacksam att det fanns fina peruker). Jag kan fortfarande se denna glada, unga och vackra tjej framför mig(och hon dyker upp i mina tankar då och då). Det är så orättvist. Jag blir så berörd eftersom jag själv också har barn(de är dock större, dvs tonåringar), men tanken på att inte få se sina barn växa upp är jobbig. Det är nog det som skrämde mig mest när jag fick mitt cancerbesked - oron att man kanske inte får vara med och veta hur det går för dem och inte kunna stötta dem. Just nu mår jag bra, men oron kan poppa upp och tankarna på att kanske inte få vara med när barnen tar student, gifter sig, får barn o s v. Man har dock fått en erfarenhet som är positiv - att tänka mer på att leva här och nu och njuta av
    allt som man kanske tog för givet innan. Man kan inte gå och oroa sig hela tiden för då riskerar man att missa livet som är nu(även om det finns sämre dagar när jobbiga tankar kan göra sig påminda). Jag tror att Sophie var väldigt duktig på att njuta av livet och ta vara på alla härliga stunder som finns i livet. Jag kände inte Sophie, men den korta stund jag träffade på henne och genom hennes bloggande fick jag en bild av en glad, omtänksam, positiv och härlig tjej/mamma. Hon har spridit mycket ljus och värme! Kram till er!

    SvaraRadera
  11. Så fint du skriver! Självklart skänkte jag pengar igårkväll - vi ska besegra cancern! Kram från Norrland/Ella

    SvaraRadera
  12. Vi hade strömavbrott igår så vi kunde inte se galan så jag fick se den först idag.. Underbara fina Rasmus och Sophie .. Tårarna bara rinner.. Jag vet att vår egna krigarprinsessa och Sophie har det bra där de är och slipper denna fruktansvärda sjukdom och att de vet och känner hur mycket vi alla älskar och saknar dem!! Stor kram till er alla!!

    SvaraRadera
  13. Såg klippet på webben och tårarna bara sprutar! Styrkekramar till er

    SvaraRadera
  14. Så himla fint Danni... Så himla fint <3 <3 <3

    SvaraRadera