tisdag 3 maj 2011

Ångest och förväntan...

För er som inte vet så jobbar jag som flygvärdinna på SAS, när jag inte är mammaledig till världens sötaste tunnhåriga unge. 
Nästa vecka ska jag gå CRB-kurs på Kastrup i Danmark. It's time... Dagen D.
Tiden har kommit då jag ska återvända till jobbet. (Det kändes långt borta när jag i aug 2009 blev grounded pga Keila i magen) 
Och det är såklart med blandade känslor. Visst ska det bli roligt att börja flyga igen. Det är riktigt roligt och jag har saknat alla kollegor och att känna mig viktig och behövande. För det har jag inte alls känt hemma, näääädåååå... Men ni förstår väl vad jag menar? Jag kommer börja tjäna pengar igen och det kommer kännas underbart. Den senaste tiden har det känt som jag går och drar hemma och det är samma visa med bebisfikor, shoppingrundor, veckohandling (som vi inte alls gör så jag vet inte varför jag skrev det...). Jag har känt mig rastlös den senaste tiden och tror att jag kommer uppskatta dagarna med Keila mer när jag är hemma.

Det tråkiga är ju att jag inte kommer träffa min underbara prinsessa precis hela tiden. (Fast som hon varit denna morgon med feber och gnäll kommer jag inte sakna henne ;-) 
Det kommer kännas tungt att behöva åka iväg och flyga till ett annat land när hon är här hemma och att jag kommer missa delar av hennes tid då det händer grejor i hennes liv. Jag vill ju se all hennes utveckling. Men jag kommer bara flyga 2 dagar i veckan så jag missar väl inte alltför mycket antar jag. Nu kanske ni höjer på ögonbrynen och tänker, vad gnäller hon för? 2 dagar i veckan!!? Men det är mycket tid när man är van vid att se sin bebis varje minut. Det känns i hjärtat, absolut.
Jag tycker dock det är roligt att Henrik ska ha henne de dagarna så att dem två får komma nära varandra. Keila älskar ju att vara med sin pappa.
Och jag går trots allt tillbaka till ett jobb som jag älskar och tycker är spännande och roligt. Det händer något nytt varje dag, jag är ju i olika länder varje dag...


Ok, lite pep-talk nu kära läsare...
Känns som jag är deppig/happy - 70-30 nu.
Får gärna vara omvänt till måndag och kursstart.


7 kommentarer:

  1. Okej.. Lyssna nu. Är man så jävla förbannat snygg i sin uniform som du är på bilden så är det ett fruktansvärt jävla slöseri med snygghet att bara vara hemma och vara mammaledig!! Det är mitt pep- talk!! Så det så. Ses snart. Puss på dig

    SvaraRadera
  2. Förstår din känsla! Men det gör nog gott att komma iväg och jobba.. Det är ju trots allt "bara" 2 dagar i veckan och du vet att Keila är i goda händer hos sin pappa! :)

    SvaraRadera
  3. Jag tror att det är bra att börja joba igen om man känner så, och de flesta gör nog det. När min dotter skulle börja på dagis var jag mer än redo. Dock saknar jag henne varje dag och tänker på henne ofta, men det är desto roligare när man är tillsamans. Jag uppskattar det så otroligt mycket nu!

    Och som du säger, din dotter kommer må bra av egentid med pappa!

    Kram

    SvaraRadera
  4. Kommer säkert gå skitbra!! Låter som du är sugen på att jobba. Och ja, väldigt snygg i uniform!

    SvaraRadera
  5. Ha ha Titti. Men ja! Jag håller med :) Min mamma har oxå varit ute å flugit mkt under vår uppväxt men hon har ändå alltid varit närvarande och sett alla framsteg vi gjort så tror inte du kommer känna att du missar nåt. De kommer göra dig gott med lite egentid!!! U can do it baby.

    Puss

    SvaraRadera
  6. Mamma till William & bebis i magen4 maj 2011 kl. 08:56

    Godmorgon vännen.
    Söt bild på dig :) Ja det kommer kännas jätte tomt den dagen man ska återgå till jobbet men man har inte så mycket att välja mellan.
    Skoj att få träffa sina jobb vänner igen men saknade kommer vara enorm efter sitt barn men tiden med de när man är hemma är så världefull.
    Hoppas att det kommer gå bra gumman.kram kram

    SvaraRadera