söndag 22 augusti 2010

22 aug 2009

Idag är det ett år sedan jag lite nervöst plockade fram ett graviditetstest och kissade på.
Ett år sedan har gått sedan den morgonen då all världens tankar och känslor for genom mitt huvud. Nervositeten som landade i magen och lyckan som bubblade i hjärtat.

"Vad fan gör vi om jag är gravid?" sa jag till Henrik, "Hallå varför är du så lugn? Är du liksom inte nervös?"
"Men då blir vi föräldrar... Då får vi en bebis... Det är väl inget farligt?" svarade Henrik.

Jag trodde ärligt talat att han skulle flippa ut och rymma hemifrån eller något men han verkade mer redo än mig när det väl kom till kritan. Jag själv kunde ibland, i min ensamhet, ångra graviditeten och i samma stund få så dåligt samvete att det slutade i gråtkalas.
Men jag är så glad att jag steg upp den morgonen och anade att det i min mage växte ett litet liv. Att jag tog ett test så att kvällens kräftskiva blev lugn för min del. Schweppes "Red Russian" blev mitt "rosévin" en kall god alkoholfri Jever slank ner till middagen. Ingen anade något.

Den 22 aug kommer för alltid vara inpräntad i mitt minne, (och det är ju givetvis för att min fina Titti fyller år då också). Det var dagen då mitt liv förändrades för all framtid. Känslan jag hade i magen när jag gjorde mig i ordning inför kvällen är obeskrivbar. Jag kände mig så fin fastän inget såklart syntes på min mage. Varsamt strök jag en hand av kärlek över magen och då ingen såg på gjorde Henrik det med.

Tänk att det var lilla Keila som låg där inne redan då. Visserligen i form av lite cellklumpar men ändå. Det var hon med stort H och vi är så glada att det var just du lillskruttan.
Vi älskar dig! Och hade inte kunnat få en sötare, snällare, gladare och mer snackig bebis...

Mitt första inlägg i denna blogg.
Fredagen den 28:e augusti 2009

Inte ett plus. Ett extra streck!
Lördagen den 22 aug fick jag och min sambo reda på att vi ska ha en bebis. Morgonen började med lätt illamående och jag var helt säker på att det berodde på gårdagens vinintag. Då jag väntade min mens dagen innan och den inte dök upp på dagen, som den alltid gör, gjorde jag ett graviditetstest för att vara på den säkra sidan. Det visade två streck... Jag gjorde ett nytt... som visade två streck. Jag sände det senaste i ett mms till min sambo och undrade ifall han såg två streck eller ifall det bara var jag.



"Ett av dom är bra suddigt..." skrev han tillbaka.

Alltså såg han två!?
Vi köpte ett digitalt graviditetstest på apoteket...

På toagolvet satt jag sedan ihopkurad, undrande och nervös medan ett timglas blinkade i en liten ruta. Enligt papperna skulle rutan visa Gravid eller Inte Gravid.
Och det var då det slog mig, på toalettgolvet i vår nya lägenhet att jag faktiskt skulle bli ledsen ifall det visade Inte Gravid.
Till min stora lycka blev det Gravid.

Vi är glada, ja det är vi! Men vi är mer nervösa och oroliga.
Hur fan ska detta gå?

1 kommentar:

  1. Hihi, åh vad jag känner igen mig, tycker också det känns som igår jag fick ett SVAGT streck på stickan, fast det nu gått över ett år och man sitter med en livs levande 7 månaders-bebis.
    Min sambo var också betydligt mer kolugn än mig, och tyckte redan från början att det var självklart att vi skulle "greja detta".
    och det gjorde man ju, med facit i hand :)

    SvaraRadera