onsdag 23 maj 2012

En månad

Ibland känner jag att jag undviker att åka till Sophie.
En del av mig får ångest för att jag inte ta vara på alla dagar som vi har kvar med henne samtidigt som jag undviker det för att jag helt enkelt mår så dåligt av att se henne ligga där.

Vår sprudlande, glada och pigga Sophie. Jag vill ha kvar den bilden av henne. Hon med de vackra isblå ögonen och det tjocka ljusbruna håret. Hon som lagade ljumna potatisallader i världsklass på somrarna och alltid bjöd på nåt sött till efterrätt. Hennes halvtorra humor, precis som min, och hennes skoj och skratt. Det finns inte längre...
Det har vi redan förlorat och vi bearbetar detta när hon fortfarande finns hos oss. Det är upp och ner...

I måndags flyttades hon till Palliativa (där mormor dog för en månad sedan) i Trelleborg och har inte varit vaken speciellt mycket. Idag har Rasmus och Sophie varit gifta i en månad men det är inget vi firat eftersom att hon inte varit vaken några längre stunder idag.
Det är så klart skönt att hon sover gott och här kan vi inte vara själviska och vilja ha henne vaken för vår egen skull. Allt handlar om att hon inte ska ha ont.

Jag undrar om jag kommer få se henne le igen. Jag skulle verkligen behöva se henne le nu...

Det senaste leendet jag såg var när vi tog in Julian förra onsdagen då man beslutade att höja hennes mediciner ytterligare och inte visste om hon skulle vara vaken nåt mer.

"I will tell your story if you die
I will tell your story and keep you alive
The best I can, I will tell them to the children
If we have some, if we have some
That I've always felt the feeling we would die young
Some die young, some die young
But you better hold on
So many things I need to say to you
Please don't, don't let me go
And we said we would die together"

Laleh

78 kommentarer:

  1. <3 <3 <3 KRAMAR

    SvaraRadera
  2. Åh, vilken rörande bild. Vet inte vad jag ska skriva mer. Det är bara så orättvist.
    Kram till er!

    SvaraRadera
  3. Varför, varför!! Hur fan kan det vara på detta sättet. Total maktlöshet, säger som du. Vem fan bestämmer! Jag har aldrig träffat er men känner verkligen med er. Jag har satt in pengar till Cancerfonden i sofis namn. Där är jag däremot inte maktlös. Många bäckar små! Kramar Katarina

    SvaraRadera
  4. Har nu samlat mig efter den gråt som inlägget framkallade, att läsa låttexten, rad för rad, den har aldrig haft så mycket innebörd för mig som nu. Du gör då det fina i att berätta hennes historia, hon började valde att börja skriva den på sin blogg, och när hon inte kan fortsätta skriva gör du det. På världens finaste, varmaste, ärliga och älskvärda sätt. Jag förstår att inga ord spelar någon roll, men du berör verkligen och jag tänker på er <3

    SvaraRadera
  5. SÅ JÄVLA ORÄTTVIST!!! Jag blir så ledsen att jag gråter fast jag inte alls känner någon av er. Har två små barn och är runt 30 och jag kan inte i min vildaste fantasi förstår vad ni går igenom. Ni måste vara så otroligt starka. Underbara människor. Har följt Sophies blogg och hon verkar vara en fantastisk tjej med stort hjärta på rätt ställe. Vet att det inte hjälper, men jag tänker på dig, Sophies man och son och er alla. Ber för er även om jag inte tror på gud.

    SvaraRadera
  6. <3 <3 <3 och en jäkla massa styrkekramar!

    SvaraRadera
  7. Tänker alltid på er och gråter när jag hör den låten. Så fruktansvärt det måste vara. Vad ni är starka sin orkar hålla näsan ovanför vattenytan.

    Detta har berört mig så oerhört mycket!

    SvaraRadera
  8. Styrkekramar i massor till er. Tårarna rinner och jag riktigt känner er hopplöshet. Fy f---n vad jag lider med Rasmus och Julian att se en älskad maka och mor lida så. Kan ju inte finnas någon gud som en del tror när så fina oskyldiga människor får lida. Sophie behöver all er styrka nu och ni i familjen varandras. Hoppas bara att hon inte har ont.kram

    SvaraRadera
  9. Sandra med barnen Oliver och William23 maj 2012 20:40

    Tårarna bara strömmar nerför kinderna..
    Fy fan vad livet är orättvist!!!
    Dumma j*vla cancerhelvete!!!!:-(

    Tusen miljoner kramar till er!!!

    SvaraRadera
  10. Åhh...stackars stackars ni alla...jag blir så ledsen för er skull..det e inte rättvist att lilla familjen inte ska få fortsätta vara lilla familjen...usch det blir bara svammel...stor varm kram till er alla, speciellt Julian, från en mycket berörd bloggläsare i Malmö...tänker på er nästan hela tiden

    SvaraRadera
  11. Du skriver så fint. Tack för skriver. Mitt hjärta värker och jag saknar henne så. /Eva

    SvaraRadera
  12. Det går verkligen inte att förstå vad ni alla går igenom. Jag har följt Sophies blogg ett tag nu å nu senaste tiden kikat in här då och då. Jag jobbar själv inom hemsjukvård och kommer nära döden i stort sätt dagligen. Det är skönt å höra att hon få sova och inte ha ont för det är nog det värsta man kan behöva se som anhörig, att någon då nära har fruktansvärda smärtor. Dina känslor är heller inge konstiga
    Jag tror hon vet att ni är där och att ni kommer göra allt ni kan för stt stötta Julian och Rasmus i framtiden, det är en stor trygghet för den som inte får fortsätta vara med. Tänker mkt på er, inte minst på lille Julian. Stor kram till alla

    SvaraRadera
  13. Usch...tårarna rinner. Tänker på hennes lilla familj <3

    SvaraRadera
  14. Läser det du skriver o ser bilden.. en tår letar sig ner för min kind. STYRKE KRAMAR till er ALLA som är berörda. <3 Kram Veronika

    SvaraRadera
  15. Vill bara säga att jag tänker på er så mycket....

    SvaraRadera
  16. Med stor , stor ödmjukhet läser jag dina texter .
    Och det stora livet som består av många , många ögonblick att spara och minnas. Att uppleva kärleken tar ingen lång stund eller hur ?
    En väldigt klok kvinna berättade för sin son om döden så här ,
    - När ngn dör så finns den människan i hjärtat , man kan lägga sin hand mot bröstet när man känner sig ledsen eller rädd . Då får man kraft för den personen finns alltid hos en .

    SvaraRadera
  17. Tänker på Sophie, på alla runt om henne och på alla som måste dö i förtid, alal som förlorar eller har förlorat någon älskad. Kramar till er alla.

    SvaraRadera
  18. Åh herregud vad detta är förjävligt.. Det finns inte ord
    Nog..
    Massa styrka till er! <3

    SvaraRadera
  19. Gråter varje gång jag hör den låten tänker på Sophie.. Fan jäkla cancer blir så arg:( tänker på er kram Emilia

    SvaraRadera
  20. Det gör ont i mitt mammahjärta. Ung fin familj... så här ska det inte vara...
    Styrkekram till er!

    SvaraRadera
  21. Fin bild på Rasmus. Hans fina Julian och hans fina Sophie, tillsammans. Man ser lyckan i hans ansikte.
    Tårarna rinner och jag finner inga ord. Tänker på er alla. Många kramar

    SvaraRadera
  22. Vill skicka er de varmaste kramar jag bara kan! Jag blir så berörd av detta och lider så fruktansvärt mycket med er trots att vi inte känner varandra! Så jävla grymt livet kan vara. Ta hand om varandra, ni verkar vara en helt underbar familj! Kram

    SvaraRadera
  23. Jag saknar ord, men tårarna rinner ner för mina kinder när jag tänker på Lilla Sophie och er alla, det är så orättvist. Ni är så starka som finns där för henne hela tiden.Jag har fått en helt annan syn på livet och tillvaron över att verkligen ta vara på alla dagar, önskar så att Sophie fick vara med sin man och son för alltid.
    Skickar massa styrke kramar till er

    SvaraRadera
  24. Sitter här och gråter när jag ser den bilden :( inget barn i hela världen ska behöva se sin mamma må så dåligt. Tycker det är såå hemskt för jag har själv fyra barn och en av dom är i samma ålder som Julian . Men du skriver om henne på ett underbart sätt. Hoppas att hon slipper ha ont nått mer. Och ta hand om er. Med vänlig hälsning, Carina

    SvaraRadera
  25. Det är så fruktansvärt! Det gör så ont i mig av att veta hur hon har det, hur ni har det! Så jävla orättvist!!!!! Gud vad ledsen jag är för er. Stor kram / Johanna

    SvaraRadera
  26. Alexandra o leia23 maj 2012 21:34

    Gråter! Puss på er o Sophie!

    SvaraRadera
  27. Många och stora styrkekramar från oss

    SvaraRadera
  28. Tårarna forsar ner för mina kinder!
    Mitt mammahjärta blöder
    Och jag har full förståelse för att du tycker det är tungt att besöka henne!
    Det ÄR tungt att se döden i vitögat MEN du är stark som orkar!
    Mina tankar går till er alla o inte minst hennes man o son!
    Kram Sofie

    SvaraRadera
  29. Mina varmaste tankar finns hos Sophie, Rasmus och lilla Julian. Vi är många som är uppfyllda av känslan av total maktlöshet. Jag kämpar med att tro på Sophies ord: " Tillsammans är vi starka ".

    /Maria S

    SvaraRadera
  30. Åhh... det finns inga ord.....fy vad menigslöst. En mamma, fru, kvinna i sina bästa år,det är så otroligt grymt.
    Jag tror Sophie känner att ni finns runt henne och sprider er kärlek.
    Många kramar till er alla!

    SvaraRadera
  31. Jag har aldrig kommenterat förrut. Har följt fina Sophies resa på hennes blogg. Tårarna rinner, ingen ska få vara med om det här ni går igenom. Du skriver så fint på din blogg. Måste bara säga villken söt flicka du har.Ni verkar vara en sådan fin familj. Hoppas att Sophie slipper ha ont.Vi är många som tänker på er. Många styrkekramar till er alla<3

    SvaraRadera
  32. Tänker på Sophie varje gång jag hör den låten..jag har aldrig träffat Sophie men hon har påverkat mig på många sätt..synen på livet har förändrats..Ta hand om varandra i denna svåra tid!

    SvaraRadera
  33. Sitter här med alldeles blöta kinder, tårarna faller och bilden på Sophie som pussar Julian berör mig verkligen långt in i hjärtat. Hur kan livet vara så här orättvist? varför ska Sophie inte få se Julian växa upp och varför ska Julian inte få ha sin mamma kvar som älskar honom så mycket?.... Varför? Mina varmaste tankar till er alla <3

    SvaraRadera
  34. Jag tänker på Sophie varje gång jag hör den låten och då rinner tårarna. Det är så fruktansvärt orättvist och hemskt! Fin bild på den lilla familjen!
    Kramar

    SvaraRadera
  35. Tack för att du uppdaterar oss. Jag vet precis hur ni känner er. Jag förlorade min bästa vän, Rebecca, i cancer. Hon hann inte fylla 25. Maktlösheten är obeskrivlig. Sophie och Rasmus är bekanta till oss, vi umgicks ganska mkt för ca 3 år sedan. Sophie, denna glada, positiva människa, spm alltid fick ett " lazy eye" när hon drack alkohol. Haha, det hade vi kul åt! Minns att vi satt på Volym på Möllan o dom berättade att dom ville skaffa barn snart o ett hus i Trelleborg... Jag önskar så att dom fick båda sina drömmar uppfyllda...Vi tänker mycket på Rasmus, hälsa honom från oss är du snäll? Kommer han att bli ok..? Kramar till er alla- Jessica o Tobias

    SvaraRadera
  36. Åhhh vilken rörande bild.....
    Stackars lilla sophie, Rasmus och Julian....
    Fruktansvärt det här! Kraaaaaaaaam

    SvaraRadera
  37. Jag tänker på er var dag! Varje gång jag ser en fjäril flyga förbi tänker jag att jag måste gå om och läsa på din blogg hur Sofie mår eller om det hon som fått vingar och flugit iväg till ett fint varmt ställe där hon slipper ha ont och där körsbärsträden alltid blommar. Jag tycker du är så stark som orkar skriva så vackra ord D. Tänker mycket på er alla och undrar varför världen är så orättvis ibland. Det kan inte finnas någon som helst mening med detta. Stor Kram

    SvaraRadera
  38. Jag tänker på er var dag! Varje gång jag ser en fjäril flyga förbi tänker jag att jag måste gå om och läsa på din blogg hur Sofie mår eller om det hon som fått vingar och flugit iväg till ett fint varmt ställe där hon slipper ha ont och där körsbärsträden alltid blommar. Jag tycker du är så stark som orkar skriva så vackra ord D. Tänker mycket på er alla och undrar varför världen är så orättvis ibland. Det kan inte finnas någon som helst mening med detta. Stor Kram

    SvaraRadera
  39. Känner hur ni har det, har tyvärr varit med; varma kramar till alla, Ulla.

    SvaraRadera
  40. Mina allra varmaste tankar till er alla. Så tragisk bild men så fin på samma gång att ni är där hos henne. Många varma kramar Elin A

    SvaraRadera
  41. Vilken fin bild så hemskt .. Berör mej så starkt trots att jag inte känner Sophie. Minnena är det bästa du kan ha ..de kan ingen ta ifrån dej.. Så som du minns henne vill hon säkert bli ihågkommen...kram

    SvaraRadera
  42. Sophie har verkligen berört med sin blogg. Hela hennes fina familj också. Du skriver så fint också och är så ödmjuk. Livet är så grymt mot er. Vi är många som tänker så mycket på er. Kram

    SvaraRadera
  43. En stor varm kram till er alla närmaste till Sophie! Vad ni känner just nu kan jag bara försöka föreställa mig, men jag kan förstå lite av det då min mage knyter sig och tårarna rinner....
    Hoppas så att Sophie känner att vi är många som följer hennes kamp på avstånd. Hon har en fin svägerska som skriver så rörande och delger oss. Kram till dig Danni och hälsa Sophie att vi är många som tänker på henne!

    SvaraRadera
  44. Många varma kramar till er och styrka, du skriver med sådan kärlek, värme och insikt, Danni. Det gör så ont i hjärtat, all kärlek till er.<3
    Essie o Co

    SvaraRadera
  45. Fruktansvärt.. Livet är så orättvist. Tänker på er varje dag, fast jag inte känner er. Styrkekramar

    SvaraRadera
  46. Det är åt helvete för jäkligt. All styrka och ljus till er. Du skriver väldigt bra och innerligt om dig och det du upplever , har följt din blogg ett tag nu.

    SvaraRadera
  47. Det är åt helvete för jäkligt. All styrka och ljus till er. Du skriver väldigt bra och innerligt om dig och det du upplever , har följt din blogg ett tag nu.

    SvaraRadera
  48. Åh vad sorgligt detta är........ Det är svårt att finna de rätt orden och ändå vill jag så gärna skriva något! Jag känner så väl igen mig i det du skriver. Jag förlorade först en bror sen min mamma inom loppet av 15 månader och jag klarade inte av att se dem dö. Men nu 2-3 år senare så kan jag tänka att jag skulle nog gått oftare även om jag innerst inne vet att jag gjorde så gott jag kunde och ibland mer än så! Det är lätt att man anklagar sig själv när det gått en tid och man inte längre har den där akuta smärtan/sorgen! Sista kvällen innan min mamma dog stod jag i köket och plötsligt fick jag ett litet sammanbrott, blev arg och ledsen om vartannat och sa till min sambo VARFÖR DÖR HON INTE? VAD HAR HON UT AV ATT LEVA? Det hade gått så långt att döden kändes som ett bättre alternativ, ett lugnt och tryggt alternativ där vi alla skulle kunna få ro och tid att sörja för kan man sörja någon som inte är död även om det känns som hon inte lever? Det var inte rätt mot mamma och det var inte rätt mot oss andra! Mina tankar går till er alla och speciellt till Rasmus och Julian! <3

    SvaraRadera
  49. Så dj*****la sorgligt!
    Ta väl hand om varandra!
    Kram, eva i malmö

    SvaraRadera
  50. den låten har verkligen fastnat i mitt hjärta! det är så fruktansvärt det här med sofie, livet är bra jävla orättvist! jag sänder en massa styrke kramar till er allihopa!! det gör ont i hela min själ vid tanken om jag inte skulle få uppleva mina barns uppväxt, fy fan! det är så fruktansvärt tragiskt! din mamma visade foto då dem gifte sig och jag ska säga att tårarna brände i ögonen på mig precis som nu när jag ser denna bilden! jag förstår dig Danni att du tycker det är jobbigt.. stor kram till dig/er..

    SvaraRadera
  51. Har följt lilla Sophies blogg länge och hon berör, fina starka Sofie.
    Hon berör så många, som kämpar och som övervunnit, hon
    Har hjälpt dem alla.

    Sophie du är en ängel.

    Emelie i Växjö

    SvaraRadera
  52. Detta är så oerhört tragiskt och orättvist. Ibland förstår jag mig verkligen inte på livet. Varför, varför, varför?
    Tack för att du tar dig tid att uppdatera oss. Du skriver så fint.
    Alla mina varmaste tankar och styrkekramar!

    Karin i Malmö

    SvaraRadera
  53. En bild säger mer än tusen ord får plötsligt en helt ny innebörd. Jag är så innerligt ledsen för er familjs skull och orden räcker bara inte till. Massa kärlek till er alla ♥

    SvaraRadera
  54. Kram till er alla <3
    Lisbeth

    SvaraRadera
  55. Den här bilden är bland det hemskaste jag sett... Så fint med kärleken mellan mamma och son men samtidigt så hjärtskärande, smärtsamt tydligt vad som håller på att hända.

    Jävla sjukdom som berövar dem båda att tillbringa livet ihop..

    SvaraRadera
  56. Vilken fin bild på Sophie och hennes fina familj. Det gör så ont i mig att ni har det så här... Det är så sorgligt att det kan gå så här med en så ung mamma som Sophie.
    Det finns inget värre än att se en älskad människa tyna bort. Hoppas bara att hon inte har ont.
    Kram
    Marie

    SvaraRadera
  57. Usch, så fruktansvärt, sorgligt och orättvist! Jag tänker på er!!

    SvaraRadera
  58. Vill bara skriva att jag tänker på er massor! Skickar många kramar till er alla <3

    SvaraRadera
  59. Undrar vad Sophie drömmer?
    Tror att ni ger henne en fin dröm med en smek på armen, en klapp på kinden, massor av fina ord, ert småsurr runt omkring, den ljumma sommarvinden som blåser in genom fönstret......
    Hoppas hon har fina ljusa drömmar!
    När jag läser om er tycker jag att ni gör denna ovärdiga tillvaro VÄLDIGT värdig med er fantastiska närvaro.
    Nu är det Sophie som är tillvarons centrum!
    Sköt om er och varandra!
    Kram

    SvaraRadera
  60. Usch det e så hemskt ;( tänker nästan varje dag på er <3
    Theres Agnes mamma !

    SvaraRadera
  61. Det svider i ens mammahjärta när man ser bilden, samtidigt utstrålar den så mycket kärlek. Kan inte föreställa mig den sorg och smärta ni upplever just nu, styrkekramar till er alla.

    SvaraRadera
  62. Så hemskt ,,,,,,,,,,, fruktansvärt . Varför , varför ?????


    Lilla lilla Julian också ❤

    SvaraRadera
  63. Mamma&amp;Mormor24 maj 2012 21:18

    Jag orkar inte se detta!! Lilla Julian och pappa Rasmus..fattar inte hur livet kan vara så grymt?? Rasmus- får du någon hjälp i detta? Vem kan du prata med? Lilla Julian, så liten men livet går vidare och du kanske aldrig glömmer mamma men vad sätter detta för spår i ditt liv? Bra att du har en pappa och faster som finns där!
    Finns inga ord..

    SvaraRadera
  64. Beklagar och styrkekram! Livet är orättvist!

    SvaraRadera
  65. Ååh, jag börjar gråta när jag läser det du skriver om Sophie. Cancer är så förjävligt!! Har tagit två närstående från mig och det finns ju liksom inga ord.. Det är bara så orättvist och så fel och så obehagligt. Kramar till er, och var starka tillsammans!

    SvaraRadera
  66. Det gör ont in i märgen och man kan omöjligt inte bli påverkad fast jag inte känner er... Tankar om liv och död, om kärlek och sorg ställs på sin spets. Jag hoppas Sophie snart får ro och slipper att ha ont. All stryka i världen till hennes man och barn. Sophie har lärt mig att uppskatta livet på ett nytt sätt och att älska som att det inte finns någon morgondag. Kram

    SvaraRadera
  67. Livet är så orättvist!! Min mamma arbetar på den avdelningen så jag vet att Sofie kommer få den bästa tänkbara behandlingen. Kram

    SvaraRadera
  68. Vet inte ens vad jag ska skriva.. Mitt mammahjärta blöder. Livet är så skört.

    All styrka till er! Ta hand om varandra.

    Vi är många här ute som tänker på er i denna svåra stund.

    Mikaela och Vincent från Helsingborg. (vän till
    Janni)

    SvaraRadera
  69. Kan inte sluta titta på bilden. Glädje/kärlek/sorg/smärta...den täcker alla delar <3
    Tänker på Rasmus, Kanske sista gången han får se sin fru ge deras son en puss och sista gången han får se ett leende på sin älskades läppar..:( blir så ledsen!!! Usch usch usch!!! Ingen ska behöva genomlida detta, INGEN!!!
    Förstår att det tar emot att besöka, det är inte den bilden man vill ha kvar i minnet av den person som annars är sprudlande och glad. Men ni kommer minnas Sophie som den hon var innan hon blev sjuk, och detta kommer ni att dela med er av till lilla Julian <3. När han är tillräckligt stor till att förstå, glöm då inte att berätta för honom vilken fantastisk stark mamma han hade och så många okända människor som hon berört.
    Sophie kommer att leva kvar genom Julian och hon kommer att sitta på ett rosa moln på himmeln, titta ner på er och le och skydda er, så att ni nu slipper mer elände i era liv.
    Tänker på er mycket och sänder er varma tankar!!

    SvaraRadera
  70. Det är för djävligt, så ont det gör i mammahjärtat! Kan inte föreställa mig sorgen hos någon av er. Jag säger som dig Dani; VEM FAN ÄR DET SOM BESTÄMMER? All kärlek till er <3

    SvaraRadera
  71. Blir så ledsen, förstår dig vet hur det är tyvärr, vi måste gå vidare även om det är svårt, ta vara på den tid ni har kvar, du är så fin skriver så fint o kärleksfullt, många varma kramar till er alla. Ulla

    SvaraRadera
  72. "Den gud älskar dör ung"

    Kanske behövs Sofie någon annan stans långt där borta på andra sidan.

    Svårt att se meningen i att en ung fantastisk tjej skall dö ifrån sin son, man och övrig familj. Tycker oerhört synd om Julian som inte får växa upp med sin mamma. ´Har lyssnar på Laleh och tänkt på Sofie. All styrka till er som står vid hennes sida.

    Kram en som föjt Sofie länge!

    SvaraRadera
  73. Vad jag gråter, och jag kan inte sluta.....
    Du berör när du skriver och jag hoppas att du någon dag skriver en bok.
    Kanske om detta??? det vet jag ej, men visst ska man vara glad för det man har? Man vet aldrig hur det slutar.....
    Kram

    SvaraRadera
  74. Tänker så på er! Kan inte lyssna på denna fina låt utan att tänka på Sophie. En tjej som berört så mycket utan att jag känner henne eller har träffat henne. Många varma kramar till er alla i den stora sorgen <3
    http://www.youtube.com/watch?v=NLlQ28YXlMg

    SvaraRadera
  75. ❤❤❤❤

    SvaraRadera
  76. Klickade in hit efter att ha sett bilden på "Vimmelmammans" blogg. Finns det något en person i cyberrymden kan skriva för att visa sitt stöd? Kanske inte, men jag gör det ändå. Min pappa har cancer, och jag är tacksam för varje dag han mår bra. Det gör mig så ont att behöva se bilder på en ung, stark kvinna behöva ligga såhär. Hon ska vara ute, mitt i livet, skratta och uppleva livet! Tänker på er.

    SvaraRadera