onsdag 30 maj 2012

Upp

Idag ger jag mig ut på en lagom tvådagarsslinga. Första jobbdagen denna veckan. Det är blandade känslor. Skönt att lämna tårarna hemma, förhoppningsvis, och umgås med människor som inte har en aning om hur det känns i hjärtat...

Jag vet att sorgen bleknar med tiden. Att vi klarar oss. Att Rasmus kommer klara detta. The only way is up.
Det känns bara som att det är en lång väg upp.

"Mamma lessen? E Fi lessen? Fi e på mååålen mamma. Hon sajjor hej hej Danni".

Min kloka lilla flicka.

10 kommentarer:

  1. Man kan ju inte annat än le när barnens små kommentarer kommer, trots sorgen....De är så äkta och okomplicerade. Det känns som det är de som håller oss uppe och får oss att gå vidare....Ha en bra slinga....

    SvaraRadera
  2. åh va fin Keila! Dom små är mer öppna och vet iband mer än vi vuxna som fastnar i tankar och känslor. Massa kramar till er. Det blir bättre men det e ingen tröst nu. En dag i taget är allt man kan ta. <3

    SvaraRadera
  3. Barn är fantastiska. Tänk om hade kunnat se livet genom barns ögon hela livet. Trots att jag inte känner dig och din familj så gör det ont i hjärtat av det ni går igenom. Livet är orättvist och jag vet många som hade bytat plats med Sophie om det gått. Ingen ska behöva dö så ung.

    SvaraRadera
  4. Att finna en ny vardag i allt det hemska var viktigt för mej när kag en gång drabbades av sorg. Att prata med andra som gått igenom något liknande hjälpte..det blev ett sätt att se att man går vidare och att man överlever..litet tips bara..kämpa på

    SvaraRadera
  5. Och solen vaknar varje morgon ,
    stjärnorna tänds varje kväll och fast det regnar och stormar finns det
    någonstans en blå himmel .
    Och känslor har vi för att det ska kännas , släpp fram dem när du behöver .
    Och lägg handen mot ditt hjärta , känn så finns Sofie där .

    Du är en stor människa !

    SvaraRadera
  6. Ja, barn är fantastiska, härliga, goa och okomplicerade. Ett barns sätt att se på livet, tror jag vi som vuxna kan lära mycket av. Massor med varma styrkekramar, vi tänker på er, Danni. Var rädda om er, pussa söta Keila när du kommer hem och hälsa Henrik.
    Essie

    SvaraRadera
  7. Vad söt hon är Keila, så fina ord.
    Har läst din brors ord på Sophies blogg. Han skriver precis som du så att det känns i hela hjärtat. Vilken vacker kärlek de delade han och Sophie.
    Hoppas luftombytet gjort lite nytta, iaf för en stund.
    Kram!

    SvaraRadera
  8. Åhhh, vet inte vad jag ska skriva, din flicka är klok hon, en sådan glädje i denna svåra tid. Ta hand om er, er ängel Sophie väntar på er runt hörnet bara och när det är dags så möts ni igen. /Bee

    SvaraRadera
  9. Underbara Keila! Ibland önskar jag att vi vuxna också kunde resonera så okomplicerat och osentimentalt. Men... så är ju inte livet, men jag tror att "Keila-kommentarer" (= småbarn) kan få oss vuxna att lyfta ansiktet mot solen...

    SvaraRadera
  10. Danni: Du är stark, stolt, klok, vacker och en stor kämpe och förebild. Mitt hjärta värker när jag tänker på Er. Vem har egentligen rätt att "bestämma" att ett litet barn klarar av att förlora sin älskade mamma??? Livet är orättvist ibland...
    Varma kramar, Anna (ny läsare som älskar Din varma och ärliga blogg:)

    SvaraRadera