Lika som bär

Loket?                                                 Keila?

Nåja, frillan i allafall...

Laddade

Nybadade, nygrötade och nysketna. Ja Keila alltså...hrrm hrrm.

Nu kör vi Ikea! Här ska handlas hissgardiner och toalettborstar, och lite annat smått och gott.

Henrik är ledig hela långa dagen och ingen är gladare än Keila och jag.

Ikväll ska vi leka med Pontus, Lisa och lille Matteo.

Det här är redan en mysig dag!

"Mamma, kommer jag få hår uppe på huvudet också?

Eller kommer jag se ut som Loket alltid?"

"Syns maten i munnen?"

Mitt barn - En lista

När fick du/ni reda på att du va gravid? - 22  aug 2009.

Vad blev reaktionen? - På första försöket!? Blev allt lite nervös!

Var barnet planerat? - Ja. (Men vi trodde det skulle ta lite längre tid...)

Hur var dina "40" veckor? - Mysiga och oförskämt lätta. Älskade min runda mage.
Fick du bristningar? - Nej inte en enda!
Hur många veckor och dagar gick du? - 40+1

Hur mycket gick du upp i vikt? - 13 kilo.

Vilken tid startade dina värkar? - Kl 21 på kvällen började jag känna regelbundna sammandragningar och klockan 23 körde jag (!) och hämtade Henrik på jobbet. Vid 00.00 började vi klocka och 01-tiden körde vi till KK.

Gick ditt vatten? - Nej, hinnorna togs på förlossningen.

Vem hade du med dig på förlossningen? - Henrik

Hur var din förlossning? - Hade man sluppit värkarna hade jag klarat det galant. Men tyvärr funkar det inte så... Jag är ändå nöjd med min förlossning.

Hur lång tid tog din förlossning? - Ganska så exakt 8 timmar.

Hur mycket gick du ner i vikt efter förlossningen? - Minns inte. Hade inte tid att stå på vågen ens. Men jag gick ner det mesta några dagar efter förlossningen och sen hade jag tre-fyra kilo kvar tills....nu.

Ditt barn

När var barnet planerat att komma? 28 april 2010

Vad trodde du det var för kön? - En flicka, jag kände det långt innan BM sa på KUB i vecka 14.
Blev det en tjej eller kille? - Världens finaste tjej!

När kom han/hon? - 30 april 2010 (på Kungens födelsedag).

Hur mycket vägde han/hon? - 3425 gram.

hur lång va han/hon?? - 48 cm.

Vad fick barnet för namn? - Lin Keila Valentina

Vad har ditt barn för storlek på kläder nu? - För tillfället 68 och 74.

Sovtider? - Hon brukar vakna runt 9.00 och sover oftast tre lurar under dagen på kanske 2-3 timmar
sammanlagt. Sover för natten runt halv nio på kvällen.

Hur mycket väger ditt barn nu? - För en vecka sedan vägde hon 9040 gram.

Det senaste utveckligen ditt barn gjort? - Hon ställer sig upp mot saker nu och går mellan olika möbler. Håll i hatten! Denna dam går nog snart.

Kläder och saker:

Vart köper du dina barnkläder? - Från nätet oftast och när vi är på semester passar jag på att köpa söta rosa fluffiga saker som inte finns i vårt tråkiga Polarn och Pyre-land.

En baby/barnbutik du gillar? - Malou Barrés nätbutik.

Nått märke du föredrar? - Malou Barré och Ralph Lauren gör klassiska och söta barnkläder som faller mig i smaken.
Vad är favoritplagget ditt barn har? - Just nu är det baskern med kanintofs från italienska Barnum.

Vad är det dyraste ditt barn har? - Uuuuhhuuu... Hehe.

Senaste du inhandlade? - Två på kalasbyxor på Next med fantastiskt söt spets.

Bästa leksaken ditt barn har? - Den japanska sångboken som Keila fått av sin farmor och farfar.

Någon sak du VERKLIGEN ska spara? - Jag kan inte kasta något... Tänk om det kommer en lillasyster sen... ;-)


Om du fick välja:

Nytt eller begagnat - NYTT!

Ligg eller sittdel - Liggdelen är mysigare men sittdelen är roligare.

Napp eller snutte - Nappen är viktigast men snuse mot näsan när man sover är minst lika viktigt för en god natts sömn.

Du som förälder:

Trivs du med föräldrarollen? - Ja, jag älskar att vara mamma.
Är du stolt över ditt barn? - Jag kan inte beskriva med ord hur stolt jag är!

Hur ser dina matvanor ut? - Jag glömmer att äta...

Stressar du mycket? - Njaäääeeeeaaaa

Hur ser dina sovtider ut? - Jag lägger mig vid tolv-ett och vaknar med Keila vid nio-tiden.

Vad gör du helst en fredag? - Äter god fredagsmiddag med min lilla familj.

På vilket sett har du förändras? - Jag har blivit tuffare och hårdare. Och blödigare på samma gång...

Vad är det första du tänker på när du vaknar? - Hur kan hon vara så glad när hon vaknar? Och ibland: Varför vaknar inte Henrik?

Umgås du mycket med andra föräldrar? - Nästan varje dag. Jag har träffat så många nya vänner sen jag blev mamma och det är så himla mysigt.

Vad är bäst med att fått barn? - All den kärlek man känner i kroppen som man inte trodde gick att känna.

Och slutligen.. hinner du med "egen tid"? - Jodå, jag går ut ibland och lämnar Keila i andra händer. Det är härligt ;-)

Mitt i kaoset

Det råder kaos i nya lägenheten men någonstans där under alla säckar med kläder och kartonger med allt möjligt skit i skymtar jag en mysig och varm lägenhet som jag redan trivs i.

Keila var en ängel hela dagen igår och satt i sin Stokke-stol för det mesta eller så kröp hon efter mig och pillade på allt möjligt som ligger på golven. Inga småsaker såklart. Just nu sitter hon med vår stora Yoga-boll och rullar den mot en vägg och tillbaka. Och jag hann packa upp alla hennes kläder.

Kökskaos...

I pyjamasen och väntar på "lellen".

När vi vaknade imorse hade vi sovit så gott att håret stod på ända...

"Nu är det slut med bloggpausen mamma. Nu kör vi igen!"

Flyttlasset har gått...

Nu är vi installerade i det nya hemmet. Ok, allt är inte på plats... Allt är bara en enda stor röra men Keilas och vår säng är bäddad med rena sängkläder så vi ska sova här inatt.
Imorgon får jag ta tag i röran och sätta allt på plats. Tids nog ska det bli riktigt hemtrevligt här.

Just nu pustar vi ut i soffan efter en lång dag. Keila ligger på rygga med en mysig filt runt sig och har sovit stenhårt sen åtta. Henrik och jag tar ett glas vin och äter mat från Koi.. Riktigt gott med sushi och andra läckerheter.

Alldeles strax ska vi flytta in i sängen och sova sju kvart i timmen...

Nam..nam...

Lilla Sophie

Många undrar nog var det är som händer i vår familj och jag säga det att vi haft en tuff start på detta året MEN jag bara måste tro på att vi kommer att avsluta det på bästa möjliga sätt, allihopa!

När min lillebrors underbara Sophie i början av månaden fick beskedet att hon har bröstcancer föll hela vår värld ihop. Jag kan inte med ord beskriva hur det kändes då jag fick höra om att detta drabbat Sophie. Varför? Det är så fruktansvärt orättvist och jag förstår inte varför detta ska hända en sån glad och go tjej som henne.
Jag har hela tiden slagit bort tanken på allvaret i situationen eftersom att det helt enkelt inte finns någon annan utväg än att det ska bli bra. Det måste bli bra. Jag blir så arg när jag tänker på att dem ska kämpa mot en hemsk sjukdom under Julians första levnadsår. Det var inte såhär det skulle bli.

Både Sophie och Rasmus är fruktansvärt starka människor och jag beundrar redan deras mod och styrka i detta. Jag ska göra allt jag kan för att avlasta med lilleman och vill ställa upp så mycket det bara går.
Varje dag finns jag här för er. Glöm aldrig det. Jag är bara ett telefonsamtal eller en fem minuters-bilresa ifrån er.

Vi ska kämpa. Tillsammans är vi starka. (gå in på denna länk om ni vill följa Sophie).

Om jag bara kunde berätta...

Det har hänt en del i mitt liv den senaste veckan. Inget som någonsin kommer hända igen...
Det har gjort ont i kropp och själ och det har blivit mer komplicerat än det skulle.

Men vi, jag och  Henrik och lilla Keilisen, tar oss igenom det tillsammans. Och vi har trots det som hänt kunnat skratta, som innan idag på sjukhuset när jag låg på i en säng och sköterskan ursäktade sig med att gå och blanda ett glas vatten åt mig, eller att hon var så snurrig att hon fortfarande (eller före alla andra?) gick på sommartid (!).
Henrik sa till mig när hon lämnat rummet: Man kan ju fråga sig vad hon gav dig i den sprutan tidigare. Hade jag varit dig hade jag varit lite nervös!
Haha!

Jag förstår att ni undrar vad som händer med lillebror och lilla Sophie. Speciellt alla ni som känner dem, jag lovar att det kommer en dag då jag länkar till en blogg där ni kan följa deras vardag en tid framöver.
Ni är starka och tillsammans blir vi ännu starkare. Älskar er!

Sov gott!

Oh what a day!

Men nu är det över... och vi ska äta Kina-mat tillsammans med mediciner dock, så det blir inget vin för min del. Men jag kan tänka mig att Henrik behöver ett...

Som sagt, what a day!

Nu måste jag bli bättre. Jag orkar inte ha det såhär.

Tanken har dock varit hos min lillebror och hans lilla Sophie idag. Varför får ni snart veta. Snart...



En favorit till oss

lördagsmums

Igår när vi åt middag gnällde Keila väldigt mycket. Hon fick smaka mat och vi gav henne vatten men hon fortsatte gnälla.

"Amen ge henne en gräddbulle" sa jag och det blev äntligen tyst i exakt 20 minuter. Det enda som hördes var "smack.." och "mmm...nam...naammmm".

Det var så gulligt att se. Hon var i himmeln. Tänk er själv, första gräddbullen, haha!

Efter gräddbullen blev det bad och vi fick skrubba ren henne från grädde och choklad, hehe!

Är det här på riktigt eller drömmer jag?

Tusen, tusen tack mamma!

Så förbannat gott!

Ingen annan får smaka.

Haur vi mär?

Vadå bada nu?

Gamla bloggen...

Jag lyckades av-lösenorda min gamla blogg så de som vill, jag vet att ni är några stycken, kan gå rakt in och kolla på gamla inlägg och bilder från ett annat liv...

Daniellad.blogg.se

Ni får ursäkta designen... jag var mitt uppe i en förändring när jag plötsligt bestämde mig för att överge blogg.se för blogspot.com och skaffa en gravid/mammablogg.
Och så får ni ursäkta mitt språk. Men jag var ju ingen mogen mamma på den tiden, utan en partyglad flygvärdinna med skor och snygga klänningar som största intresse.

Ettt annat liv alltså....

Det här är mitt favoritinlägg so far...
Och den här...
Och den här, hahahahahhaaaa! Alltså min mamma...

Blickar mot sommaren

Jag blickar framåt...mot sommaren. Det är inte så väldigt långt dit väl? Snälla säg att det inte är det.
Jag förstår varför Sverige har en av de högsta siffrorna i världen (eller kanske till och med högst?) när det gäller självmord, fy fan att bo i ett land som är grått och trist 10 av 12 månader.
Jag älskar verkligen inte Sverige. Jag skulle kunna tänka mig att bo någon helt annanstans. Där det är värme och sol åtminstone 10 av 12 månader.
Här kommer jag i allafall inte stanna tills jag dör.

Hade jag inte haft Keilisen och det skyldigheter som man har med barn hade jag rest idag. Satt mig på ett flyg och bett dem fara och flyga med mig, haha.

Until then... får jag längta till den korta svenska sommaren innan mörkret faller på igen.
Och till sommaren hör små söta klänningar tilll Keila. Oj, vad hon ska vara söt i allt när hon tultar runt i sommar. Japp, hon ska tulta, inte krypa. Det är klänningarna för dyra för ;-)
Så här ska övas hela långa, regniga våren. Håll i hatten Keilasan.

Handbroderat to die for!

Smockade klänningar ska inhandlas.

Åh kan ni ser er det framför er? Med vita sandaler och blått sidenband i håret? En riktig liten prinsessa.
Jag längtar...

Little miss nailpolish

Keila är en riktig flick-flicka. Hon vill ha nagellack på tårna precis som mamma. Okej, hon kanske inte sa det själv men det lös i hennes ögon när jag tog på mitt. Och när jag målade hennes små små tår satt hon blickstilla och andades tungt genom den halvförkylda näsan. Koncentrationen var hög och när vi var färdiga och blåste sa hon: E deeee?!

Likadant som mamma....

Så tjusigt!

Smink får du vänta lite med lilla gumman...

THE Summer dress

Lindex fortsätter imponera. Den här klänningen vill jag gärna dra på mig

 innan jag går och käkar lunch på stan i sommar.

"Det vi får vi hau!"

Men det är en sådan klänning man ska vara smal i.

Med stor byst och gump ser man nog bara ut som en fet singoalla. Gymma...gymma...

Bild lånad från lindex.se

Matilda den vilda

Ja det är ett snällt smeknamn på en av mina bästa vänner. Det fanns ett som rimmade på Tildo också...
Hennes senaste inlägg är en frisk fläkt i all sorg hemmavid. Du är för härligt, Titti. Tack!

Det hade väl varit något? Två morsor på Ibiza? Hehe...

Idag har vi varit på babysim, omgång 2 har startat. Vi ska gå i Oxie och Keila har mycket skoj att se fram emot på tisdagar. Hon älskar att bada.

Nu blir det bantningsmiddag hos mamma och pappa. Beach 2011 ska jag minsann komma i Burberry-bikinin och gärna några nya snygga. Jag gick ju miste om allt sånt förra sommaren då jag ursäktade mig som "nyförlöst" lagom till att det var dags att skyla kroppen i stora koftor och vinterklänningar. Pjhuu!

Och så ska här börja tränas. Oj vad det ska tränas. Jag ska ta igen alla pengar jag betalt in till 24/7, under hela graviditeten och "nyförlöst"-tiden.

Men först kyckling, sallad och keso. Heja, heja...

Mammor kan också dansa....

...och åka till Ibiza...

Men mysigast av allt är pussar från en viss liten tjej...

8-månaders besiktning

Idag var vi på Bvc och Keila gick igenom besiktningen som vanligt utan anmärkningar.
Hon väger nu: 9040 g (en ökning på ett halv kilo sen 7 månader)
och är: 70 cm lång. (en ökning på 1 cm sen 7 mån)

Mamma vägde 8370 g och var 68 cm lång vid samma ålder.
Och pappa vägde 8730 g och var 70 cm. Kul att jämföra. Jag har både mitt och Henriks hälsokort i Keilas mapp och jämför varje gång.

Keila följer längdkurvan och ligger mitt på och är något över viktkurvan, hehe. Nam...nam!
Vår lilla tjej skelar inte med ögonen och så hör hon som hon ska. Och vi fick beröm för att vi ammat så länge som vi gjort och att hon dansade, pekade och snackade med bvc-sköterskan. Så mallig man blir för såna skitgrejor, haha.

Nu ska vi bege oss ner mot stan för att möta upp Henrik, det blir middag på St Markus Vinkällare för att fira farfar Erich som fyller år idag.

Får man börja leka med Pippi nu mamma.

 Får man, får man?

Va va va?

Framåt marsch...

Keila fortsätter att krypa runt här hemma. Det ska bli skönt att flytta ifrån detta kalla stengolv för det känns inte så bra att ha henne krypandes på det. Hennes små händer blir kalla.
Håll tummarna för att flyttlasset går imorgon.

E deeee?

Det händer så mycket med Keila just nu. Igår kröp hon snabbt och lätt, precis som man ska, mot moffa när vi kom hem. Det var som om hon plötsligt fattade galoppen. Så nu är det grindar som gäller hemma hos mamma och pappa både neråt källaren och uppåt ovanvåningen.

Sen snackas det så att man får sår i öronen. Hon frågar om allt! "E deeeee?" (Kan betyda: Vad är det? eller Titta på den!). Och så ska vi förklara. Det är liksom en ritual hon kör med. Varje dag, samma grejor, samma svar. Väldigt gulligt. Imorse när jag skulle göra välling skrek hon med hes röst när hon såg lampan över köksbordet: "E deeeeee?!"

Och så är det det där pekfingret... Allt ska pekas på. Vovven, lampan, leksaker, tvn, pappa osv. Med ett litet krokigt finger pekar hon och så ska jag säga vad det är.

Lilla damen börjar verkligen bli stor.

"Eee deeeee!?"

Titta på fiskar i djuraffären är väldigt roligt.

Hälsa på hos Julian och leka med hans grejor och också roligt.

"E deeeee?!"

"Det är på med boxhandskarna"

Nu börjar vi så smått landa och inse att det här kommer vara en vardag för oss framöver. Familjen börjar förlika sig med tanken på att nu är det kämpa som gäller. Kämpa!

Eller som huvudpersonen själv sa: "Det är på med boxhandskarna! Det finns inga andra alternativ."
Och så är det ju. Det är bara så förbannat orättvist ändå.

I onsdgas åkte vi till Ystad Saltsjöbad och spa'a. Det var min julklapp till Henrik och det var mycket uppskattat. Vi behövde verkligen fly vardagen lite grann och åt god trerätters med vin och badade bubbelpool, utomhuspool och bastade. Riktigt skönt! Frukostbuffén var ändå bäst, jag älskar att äta hotellfrukost.

Nu är vi tillbaka i vardagen men det blir inte en tråkig stund för det. Det är packning som gäller. Vi ska flytta så fort vi hinner och kan. Ny destination blir Gamla Väster med hela två uteplatser. Ska bli väldigt mysigt framåt våren, att kunna gå ut och fika eller ta ett glas vin. Det behöver vi.

Keilisen var hos mina föräldrar när vi var på spa och hon hade somnat vid halv nio och inte vaknat förrän åtta morgonen efter. Jag tror detta beror på att hon sovit ensam i ett rum och inte kunnat bli störd. Så när flyttlasset går, ska Keila bo i  eget rum. Som tur är är det vägg i vägg med mamma och pappas.

Idag tar Keila och jag en lugn dag eftersom att jag inte mår bra alls. Bara det inte är kräksjukan....

Tillsammans är vi starka

Fick hemska besked nu på eftermiddagen...

Tillsammans klarar vi det. Vi får kämpa ihop. Du är en inte ensam.

All kärlek till dig.

Gott Nytt År

Gott Nytt År på er kära läsare.

Hoppas att ni hade en underbar nyårskväll och firade med nära och kära.

2011 kommer bli ett bra år  för mig och Keila.

Ta hand om er och var snälla mot varandra.

Best of 2010 kommer alldeles strax.

Så länge håll till godo med Best of 2009.

Fina minnen.