söndag 29 maj 2011

Mitt lilla kärleksmonster

Who are you, and what have you done to my baby?

Keila har kommit in i någon ny fas i livet. Det är väl det man kallar det?
Tänk ungen är bara ett år och hon har gått igenom cirka 500 faser alleredan.
Måste vara rekord. I alla fall, jag precis som de flesta andra mammor, skyller nya beteenden på "en ny fas". Men den här fasen är fan ingen fas. Det är rent jävla trots. Inget annat.

Min lilla tjej vill så himla mycket och kan inte riktigt förmedla vad och hur och när så hon blir galen.
Alltså hon blir så galet arg och ledsen och jag svettas och darrar i kroppen och tänker: Har jag skapat detta lilla monster? Var gjorde vi fel? Vi har väl inte låtit henne göra som hon vill alltid?
Osv osv...
Men tydligen är Keila inte den enda ettåringen som har den här "fasen". Pratade med en kollega jag flög med till Oslo häromdagen och hennes son var precis likadan.
När vi är i en affär vill Keila gå på golvet. Fine, allt tar lite längre tid men hon går så bra och det är klart hon ska få gå liksom. Men när jag ska sätta henne i vagnen igen flippar hon ut.
Häromdagen gick jag högröd i ansiktet ut från Åhlens och ville bara sjunka genom jorden.
Hur ska jag göra? Låta henne hålla på eller?
Nä det funkar ju inte... Hur gör ni andra med trots-ettåringar? HJÄLP

Får hon inte ta på skorna själv eller fingra på pappas dator fäller hon ut underläppen och får en livskris!

Lillstrumpa, varför blir du så arg och ledsen?

8 kommentarer:

  1. Min unge är också helt galen för tillfället. Igår vill jag helt ärligt kasta ut henne. Vägrar äta, om hon inte får göra det själv med sked, vilket resulterar i att hon inte får i sig någon mat. För tydligen gillar hon inte att käka med fingrarna längre. Och ilskan i vagnen ska vi inte tala om. Tack och lov sover hon hela nätterna i alla fall, så man får någon typ av paus..

    SvaraRadera
  2. När Ludvig hade börjat gå och var typ 13 månader så var han också sådär och jag tänkte samma som du. Han sov mer oroligt på natten och åt inte heller så bra på dagarna. Men det har tack och lov gått över även om han kan få sina "spel" ibland. Vissa dagar går det jättebra att gå i stan och sitta i vagnenandra är det bara att åka hem så fort man gjort de viktigaste ärendena.

    Hoppas det går över snart!! Kramar

    SvaraRadera
  3. Vet hur du känner, Elias höll på precis så! Sen kommer det en paus och nu är han där igen.... Häromdagen tänkte jag lägga ut honom på blocket!
    Han blir helt vansinnig om han inte får som han vill. Men vad ska man göra ja? Han kan ju inte få som han vill, det går ju inte.

    SvaraRadera
  4. åh jag kan inte ge dig några råd tyvärr men behöver själv råd!
    jag tar emot alla tips och råd på min blogg om hur jag får min lilla att inte alltid behöva bli buren eller bara sova i min famn!

    SvaraRadera
  5. Samma här - dock ingen lösning på problemet...eller ja man kan ju alltid sluta gå i affärer men det är nog inte aktuellt ha ha
    Var har ni fått tag på den fina koftan? /Sanna

    SvaraRadera
  6. Mina är i den där fasen just nu! Gäller att ha tålamod men ibland får dom skrika lite sen brukar det gå över. Bär inte upp dom hela tiden de får lära sig, de börjar få humör de små herrarna;-)lägger sig ner på golvet & slår med ben & armar när de blir arga. Så, som du säger det är mkt egen vilja just nu, puuuh!

    SvaraRadera
  7. Har du träffat min häst förresten?

    SvaraRadera
  8. Det här har hjälpt mig mycket med trots:

    http://www.family-lab.se/trotsaaldern__finns_den.asp

    SvaraRadera