fredag 24 augusti 2012

Hur många gånger kan ett hjärta gå sönder?

Idag har det varit urnsättning för vår lilla Sophie.
Tro inte för en sekund att smärtan avtagit ens lite. Jag har fortfarande så ont för att hon inte finns med oss längre.
Ont för min bror och Julian och för Sophies underbara föräldrar och brödrar med familjer. Och för vår familj som ansåg att Sophie tillhörde oss också. Allas vår fina lilla Sophie.

Hur kunde det bli såhär?

Varje dag, kanske när jag vaknar, eller ska somna, eller mitt i lunchen - en tugga av någon sallad -, på lekplatsen medans Keila tjuter av glädje i en gunga, i bilen när jag är ensam, i flygplanet när jag tittar ut genom fönstret på alla dessa vackra moln, de ständiga frågorna - var är hon och vad gör hon?
Varför dog hon?
Varför kunde vi inte rädda henne?

Det här är så fel. Det kommer aldrig bli som förr...

Sms'a BESEGRA 6215 till 72988 för att bidra med 50 kr till Lilla Sophie-insamlingen.
Gör ett mellanslag och skriv ditt namn så vi kan se vem du är.

Stor kram till er alla.

15 kommentarer:

  1. Saknar ord!! Det absolut minsta man kan göra är att bidra till insamlingen! Ni är otroligt allihop!! <3 Stor kram

    SvaraRadera
  2. Skickar massor av kramar till dig Danni<3 // Sofia

    SvaraRadera
  3. Det är nu 4 år sedan jag förlorade min vän. Jag känner fortfarande samma sak som du beskriver. Ställer mig fortfarande samma frågor. Vad var det som hände? Dog hon verkligen? Jag tänker på er alla. Jag tänker på Sophie.

    SvaraRadera
  4. Det gör så ont att läsa om er sorg. Det är så orättvist och ibland undrar man om det finns någon rättvisa här i världen. Kämpa på fina ni! Tillsammans är ni starka! Kram

    SvaraRadera
  5. Bamsekram, tänker på dig och hela familjen. Tårar orättvist Fuck Cancer!!!

    SvaraRadera
  6. 10 år tog det för min mammas bästa vän att komma över sin man som dog hastigt. Idag är hon lycklig igen o det är fantastiskt. Men 10 år av smärta är en lång tid som man inte önskar någon. Usch, denna orättvisa!
    En jättefin gravsten, enkel och värdig. Kramar till er alla!

    SvaraRadera
  7. Får man fråga varför hon kallades för Chopzki?
    Alla tankar till er och er familj! Ta hand om er och varandra.

    SvaraRadera
  8. Blir ledsen att läsa om er smärta och sorg som drabbar er! Förstår att det är tungt och väldigt jobbigt! Ingen önskar någon annan att få gå igenom något så hemskt som cancer.
    Styrkekramar Sofie

    SvaraRadera
  9. Mmmm... Ja jag känner hur ont det gör!! (- vet hur ont det gör!! )
    *Att sakna
    *Alla frågor som kommer till en om varför o.s.v. och ofta i helt oväntade situationer...
    *Hur ledsen man plötsligt bara blir..
    *och hur man kan ifrågasätta hela livet, hela existensen... o.s.v.
    *Livet* - det är fantastiskt MEN det är inte enkelt!!
    Jag har själv fått höra: Låt allt få ta sin tid (i sorgen)för det tar sin tid ändå.
    SUCK!! Vilken djävla idiot tröst!? Har jag tänkt... men.... nu har det gått en tid, ett tag, ett par år och JA! Jag finner att så är det nog kanske i alla fall...
    LÅT ALLT FÅ TA SIN TID - FÖR DET TAR SIN TID ÄNDÅ.... Det går lättare - svackorna kommer MEN faktum måste accepteras för att orka med det liv man har. Jag har funnit ut att det liv jag fått SKALL levas fullt ut varje dag för nästa dag kan det tas ifrån mig!!!

    SvaraRadera
  10. Det är 4 år sen min mamma gick bort hastigt och tankarna kommer ofta. Jag tänker ofta tänk mamma som inte få vara, som inte få dela livet med oss längre. Livet är orättvist. En mycket vacker sten! Kramar till er alla

    SvaraRadera
  11. Åh, fina Danni! Jag gråter, det är så orättvist!! Jag tänker på er mycket och kan nog inte ens föreställa mig vad ni går igenom! Massa styrkekramar!

    SvaraRadera
  12. Tänker på er så ofta....vilken orättvisa!! Kram till er alla...så fin sten förresten

    SvaraRadera
  13. Nu har jag skickat! Två gånger till och med, råkade skriva fel nummer först så jag sponsrade nog någon annan med. Ska nog klicka hem de där "Fuck cancer" armbanden också... Mammas hjärntumör har ökat 3 gånger i storlek på ett par månader och kommer bli opererad nu i slutet på september. Stackars lilla mammi som är så rädd för operationer... Förra operationen tog runt 8 timmar istället för 1,5 som den skulle ta för att de hittade mycket mer cancer när de började operera. :-S MEN, iallafall, häften av cancern i hennes kropp hade stannat åtminståne. Nu väntar vi på svar på hur det gått med andra häften... Svar borde komma idag... Ärsch, ska inte betunga med det också, men verkligen FUCK CANCER!

    SvaraRadera
  14. Tänker ofta på er och på hur Rasmus och Julian mår. Fin sten som står hos Sophie. Får man fråga var hon är begravd? Tänkte om jag har vägarna förbi för att lägga en blomma.
    Många varma kramar Elin A

    SvaraRadera