Ja herregud vad det går undan.
Från att vara ett lite knyte med tysta läten ligger hon nu på mage en kort stund varje dag och snackar med bebisen i spegeln.
Underbara ljud så att hon ibland skrämmer sig själv.
Stanna tiden!
Nu ikväll låg hon på sida och vips svängde hon över på mage och bara: "Waaaaaaååååw!" Sjukt mallig! Ok, hon hade lika gärna kunnat ramla på rygg men ändå.
Åh jag dör som jag skrattade.
Om tiden ändå kunde gå på halvfart...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar