Fripassagerare

Idag är det riktigt mysväder, klockan är halv två och vi har har precis stigit ur våra pyjamaser...

Jag har precis ammat lilla prinsessan i en timme och nu ligger hon och sover i sin vagn som jag, tack vare vår lägenhet med öppen planlösning, kört runt henne i.

Det var inte förrän jag ställde ifrån mig vagnen och satte mig här vid datorn som jag såg att en fripassagerare lagt sig i korgen under vagnen. Bibbi försöker verkligen vara med på ett hörn hela tiden. Hon är fortfarande väldigt nyfiken på bebislukten och vill gärna vara nära och slicka på huvudet. Det tillåter vi såklart inte eftersom Bibbi snusar på andra hundars piss och skit nedanför på gatan stup i kvarten. Ja, ni förstår!

Om en stund ska vi, trots höstvädret, bege oss ut en runda och få lite frisk luft. Jag röstar på köpcentrat Entré så att vi slipper bli våta. Och frisk luft får vi ju till och från bilen, inte sant?

Bibbi passar bebisen

Plastmostrar

Igår var två av Keilas plastmostrar här på besök med fler presenter (!).

Vi fikade lite här hemma och tjejerna fick gosa lite med vår lilla bebis.

Både Paulina och Frida skrev gulliga sms efteråt där dom överöste oss med beröm om hur fin vår Keila är.

Det var verkligen mysigt att äntligen få träffa dom och visa upp min lilla tjej.

Paulina och Keila

Frida och Keila

Mosters Socka Sind var också på besök med sin mamma

Och så kom Pontus, Lisa och Matteo förbi med gräddbullar.

Det var full rulle igår alltså. Och senare på kvällen åkte jag, Alexandra och våra små flickor till Husie kyrka där vår lillasyster Cornelia skulle sjunga på ett bröllop.

Idag har vi bara vilat och tagit det lugnt och det behövdes kan jag säga, Keila har varit orolig inatt så det har inte blivit så mycket sömn. Min syster tror att hon ställer in en ny dos i brösten och vill därför bli ammad stup i ett.

Just nu sover hon sen fyra timmar tillbaka och det börjar spänna rejält i rattarna.

Dags att väcka lilla madam!

En glad bebis

Vår lilla bebis är en riktigt glad skit.

Hon ler stort åt oss redan (!). Det är framförallt på morgonen som hon är extra glad med lite kiss och bajs i blöjan och efter ett mål mat slår det aldrig fel, jag får alltid ett jättesmile som smälter mitt hjärta.

Hon försöker först "säga" något, sen tittar hon på mig länge när jag pratar med henne och så kommer leendet. Och jag gråter varje gång.

Min mamma trodde inte på mig eftersom att sånt här brukar hända mycket senare men lillan visade minsann mormor flera gånger igår hur glad hon är.

Jag ska försöka fånga detta fina på bild så att ni själv kan se.

Igår fick jag till det lite grann med iPhonen, men det är inte i närheten av det stora smile hon brukar ge oss. Hon stänger ögonen och öppnar hela munnen som om det skulle komma ett jättegarv. Hon se lite grann ut som en häst när hon gör det. Haha!

Idag var vi på BVC i Västra Hamnen här i Malmö för första gången. Lilla Keila har gått upp riktigt bra från 3245 till 3450 på 10 dagar vilket var "mer än godkänt".

Ett kvitto på att amningen, nu utan amningsnappar, funkar som den ska. Ingen är gladare än jag. Jag har varit lite orolig att lilla gumman sover för mycket och i söndags ringde jag sjukvårdsupplysningen och berättade att hon lätt kan sova 5-6 timmar i stöten om jag inte väcker henne för att mina bröst håller på att sprängas. "Är det normalt?"

Tydligen var det inget att oroa sig för eftersom att hon ju får i sig mat och går upp som hon ska. På BVC sa dom: "Det är bara att gratulera att hon sover mycket så att du också kan vila".

Jag ska ändå väcka henne var tredje, fjärde timme och amma henne men får lov att låta henne sova till hon vaknar på nätterna. Inte mig emot...

Nu ska vi kittla Henrik som snarkar i soffan.

Vendela 1 år

I lördags firade vi "Mosters Socka Sinder" som fyllde 1 år i torsdags. Ett år har gått sedan hon föddes. Var tar tiden vägen?
Massor av "keter" (paketer), god mat och tårta serverades och Vendela fick en riktigt mysig första födelsedag.

Födelsedagståget med en etta...

"Fölsegrisen" får alltid smaka på tårtan först!

Alex goda cupcakes

Presentöppning med mamma

Keila och Henrik

Vendela med gudfar Rasmus

Öppnar Fias present som var ett guldhalsband

Fick en cykel av mormor och moffa

Esther och Keila

Sophie och Keila

Presenten från moster, Henrik och Keila.

Lise-dockan från Sebra.

Hoppas att du hade en underbar och mysig dag älskade unge.

Moster älskar dig!

Små ord betyder så mycket

MMS utkorg 7 maj 2010 19.58

Vi älskar dig

SMS inkorg 7 maj 2010 20.00

Och jag älskar er

Sleeping beauty

Nu ska jag skryta lite om vår dotter. Det får man väl? Jag tycker i alla fall att jag förtjänar lite skryt eftersom att jag haft några baby-blues dagar och gråtit mig halvt fördärvad om vart annat.

Vår lilla snäcka fick mat 00.00 igår kväll, vid 01.00 var vi färdiga och Keila somnade och sov till 6.30. Då fick hon äta igen och därefter somnade hon vid bröstet och så sov vi till 11.30 då pappa Henrik väckte oss. Hon tycker minsann om att sova, precis som sin mamma.
Var lite rädd där ett tag att hon skulle bli som pappan sin, Mr Insomnia och vara vaken nätterna till ända.

Idag har vi lyssnat på musik här hemma, just nu spelas Roxette, you've got to love Spotify! Jag har städat, Henrik har tränat och lillan ligger i sin vagn och tittar ungefär 25 cm rakt ut i luften. (Det är så långt hon kan se enligt Henrik...).

Ler så gott i sömnen

I skrivartagen

Jag håller på att skriva ner min förlossningsberättelse. Det verkar som om många är nyfikna på hur det gick till när vår älskade lilla Keila kom till jorden.

Min underbara barnmorska som förlöste mig har varit så gullig och printat ut min journal från förlossningen och skickat den hem till mig så jag behöver inte gissa klockaslag och hitta på min värden. Jag kan bara skriva rakt av... Men eftersom att jag vill att berättelsen ska varvas med mina känslor och min upplevelse så tar det lite längre tid, men den kommer snart.

Promise!

Under tiden kan ni ju läsa min pojkväns syn på vår förslossning i hans inlägg "Utdrivning" på hans blogg Bastardbaby.

Där kommer han bland annat blogga om vår lilla flicka och allt som händer i huvudet på en nybliven pappa.

Idag är ingen vanlig dag...

...för det är minsann min födelsedag!

Idag firade jag min första födelsedag som mamma. Tyvärr var den inte helt utan tårar men det kan jag återkomma till senare.

Mamma vid 28 - det kan inte bli bättre! Jag har gjort allt...och lite till, hehe, och nu är jag mamma. Jag kan inte fatta det!

Henrik ordnade frukost och det var så mysigt att se honom fixa i köket med Keila på armen medan jag satt och tittade på.

Amningen har inte funkat alls inatt. Jag väckte Henrik vid fyra och grät för att det gjorde så ont. Keila skrek och var ju såklart hungrig. Jag kände mig grymt otillräcklig och misslyckad och kunde inte sluta skaka av gråten.

Men min fina pojkvän hejade på mig och gick tidigt imorse och köpte amningsnapp på Apoteket.

Och så var vi ikapp igen, Keila och jag, med amningen.

Det känns så bra att amma henne och att lägga av hade inte varit ett alternativ.

Nu ikväll lagar Henrik mat till mig som vi ska äta vid fina middagsbordet med tända ljus och sen ska vi mysa ner oss i soffan, alla tre, och se på Avatar. En alldeles perfekt födelsedag med andra ord, trots den jobbiga starten.

Skönt med ny blöja

Ett paket från favoritaffären iisa från pappa och Keila

Tupplur efter lyckad amningsstund

Lycka!

Åter till vardagen?

Nej, nej...här blir inget sig likt igen. Den vardag som jag och Henrik är vana vid har vi kysst adjö för gott. Nu är en ny tid... och vi älskar den!

Dagarna bara springer iväg och vår lilla tjej är redan inne på femte dygnet i sitt liv.

Jag kan inte med ord beskriva den kärlek jag känner för henne, hon har på dessa få dygn vänt upp och ner på allt i våra liv och blivit det viktigaste och finaste i världen.

Jag och Henrik ligger timme ut och timme in och bara tittar på henne när hon ligger och sover och väntar ivrigt på att hon ska slå upp sina bruna ögon och titta på oss.

Vi ler åt varje min hon gör och skrattar så magarna hoppar när hon tar i och det brummar till i blöjan.

Jag visste inte att man kunde känna såhär, att Henrik och jag skulle kunna åstadkomma något så fint tillsammans, att vi idag är en liten familj.

Vi är så tacksamma och glada för detta...

Lilla Keila åkte hem ifrån BB i samma kofta och sockor som hennes mamma gjorde för ganska så exakt 28 år sedan...

God bappe!

Mys i sängen tidigare idag

Många stunder blir det i pappas famn...

Nu ligger hon här brevid i sin säng och snusar med snuse.

Vi har idag varit på återbesök på KK och fått tagit ett PKU-test, hörselprov samt vägt madam igen. Lilla prinsessan väger 3245 g nu och enligt barnmorskan är det ett kvitto på att hon får i sig ordentligt med mat när vi ammar.

Och det kan väl vara värt de såriga bröstvårtorna?

Lycka!

Vi befinner oss i ett rus av lycka. Vår lilla dotter tar all vår tid och vi älskar det.

Varje liten blick från henne får hjärtat att smälta, tårarna att rinna och ja även brösten, haha!

Amningen är igång men det gör ont, ont...

Jag hoppas att det snart släpper och att även jag kan njuta av amningsstunderna. Utan Henrik hade jag inte klarat det.

Vår lilla snäcka sov gott i sin säng inatt. Jag vaknade två (!) timmar innan henne och fick tålmodigt vänta in sjusovaren.

Tusen tack för alla gratulationer, så fina ni är som kommenterar och håller med mig om att hon är bedårande.

Nu börjar ett äventyr som ni gärna får följa med på.

Kram!

Vår lilla Keila är född

I torsdagskväll började vår lilla bebis förbereda sig för att komma ut och på fredagsmorgonen på Valborgsmässoafton klockan 9.23 föddes en prinsessa på kungens födelsedag.

Hon vägde 3425 g och är 48 cm lång.

Vi är sanslöst förälskade i henne.

Nu har vi kommit hem och njuter av varje stund med den lilla.

Livet har förändrats för alltid!

Jag kan inte sluta titta och lukta på henne. Hon är vår lilla dotter.

Vackra unge, välkommen, välkommen hem.

Vräkning!

Bäste Bebis,

Härmed varslar jag, i egenskap av hyresvärd, Dig om vräkning.
Vräkningen kommer äga rum snarast, dock senast inom 2 veckor.
Till grund för vräkningen föreligger totalt ointresse från Din sida att följa sedan tidigare överenskommen hyresperiod med slutdatum 2010-04-28. (Se bilaga 1, UL rapport).

För att underlätta för alla berörda parter ber jag Dig att flytta ut självmant.

Med vänlig hälsning
Hyresvärden Mamma

I väntan på bebis...

...finns det faktiskt mycket man kan göra.

Igår gick jag en runda på stan för att hitta lite tjockiskläder.

Det känns sådär kul att handla mammakläder nu i sista veckan men man vet ju aldrig. Kanske kommer jag gå över två veckor och vad ska jag då ha på mig?

Jag slog till på ett par jeansleggings på HM som sitter väldigt skönt över magen trots att dem inte är från mammaavdelningen.

Gårdagskvällen spenderades hemma hos Titti med Paulina och Frida. Vi åt thaimat som Matilda lagat och tittade på foto från förr.

Hur fan tänkte vi när det gäller kläder egentligen? Det fanns bilder från våra blöta festresor till Kos, vår urartade 100-årsfest i Malmö (5x20 år), studenter med löshår, Hembränt-fester i Vellinge, Falsterbo Horse Shows, födelsedagar och mycket mer. En hel kartong med gamla bilder gick vi igenom och som vi skrattade åt utstyrslar, frisyrer och sminkningar... Ma Dai!

Det kändes riktigt mysigt att träffa tjejerna igen. Vi ses alldeles för sällan nu för tiden. Jag hoppas att vi blir lite bättre på detta även ifall jag och Titti får små bebisar.

Senare hämtade jag upp Henrik efter fotbollsmatchen där Inter skickade ut Barcelona från CL. Eftersom att jag ju hatar Zlatan och inte alls tycker att han förtjänar en CL-pokal så var det helt klart en härlig känsla som for genom kroppen när dom åkte ur. Och mot hans gamla lag, som han lämnade för att han ville kunna vinna CL!

Snacka om Karma, Ödet och In your face - på en och samma gång...

Nu ska jag städa undan här hemma och sen ska jag hjälpa Henrik med förberedelser inför kvällens "jippo" (som mormor skulle sagt) på Koi.

Det finns massor att fördriva tiden med i väntan på att bebisen ska komma...

Dagen B (som i beräknad förlossning)

Ja, idag är det alltså den stora dagen. Dagen då vår lilla ängel beräknades föda.

Hon är inte född och hon verkar inte vilja bli född idag heller för hennes mamma känner absolut ingenting...

Jag har gett upp hoppet om en aprilbebis och tror stenhårt på att hon blir en majbebis som sin mamma och lilla kusin.

Blommiga maj, jag ägnar min sång åt dig...

Den 28:e april har ändå varit det datum vi räknat ner till, sett fram emot och berättat om för alla. Det är lite konstigt egentligen med tanke på att bara 3% föder på beräknat datum.

En sak är då säker och det är att hon är sen...

Kom igen nu lilla ängel, mamma och pappa vill träffa dig. Jag tror inte du förstår hur efterlängtad du är. Vi vill köra dig i vagnen, natta dig på nätterna, vyssja dig när du gråter och se dig le för första gången.

Kom nu!

Bebismagen

För ett tag sedan, i vecka 36 närmare bestämt, var jag hos en fotograf och fick taget några bilder på underbara bebismagen. Jag är så glad att jag gjorde det då och inte nu när magen sjunkit.

Bilderna fick Henrik och vi ska ha dem i sovrummet är det tänkt. Åh vad jag kommer sakna magen när hon väl är ute. Den har ju funnits där så länge nu. Men jag ska bli "känd och smal" igen, det är jag helt på det klara med. Jag orkar inte spilla ner allt som jag gör nu.

Det hårt att vara tjockis ;-)

Fotograf: Rose-Marie Borgström
Just nu har fotografen erbjudande för gravida, så passa på alla ni med bebismage.

Jag har blivit utmanad

Men jag orkar inte skriva idag... är det okej Tova?
Jag skyller på att jag är tjock och att laptopen inte får plats i mitt knä ;-)

Det trodde ni va?

Här har jag inte bloggat på ett par dagar och så trillar sms:en in och folk undrar ifall - "mini-Danni", "lilla bebisen" och "ungen" kommit.

Men nej, tyvärr, det har hon inte! Och ingen är mer besviken över det än jag.
Fast jag ska inte klaga, jag har inte ens nått BF än. Hon har ju faktiskt till den 28:e på sig innan hon får börja kallas "seg" och "sen". Ok?

Jag har lite förvärkar som innan, sammandragningar som kommer och går. Allting är precis som vanligt alltså. Hon kommer när hon kommer. Jag räknar med ätt gå över så blir jag inte besviken.

Idag var Henrik och jag hos barnmorskan på vanlig rutinkontroll. Och det visade sig att jag gått ner ett kilo senaste veckan. Helt klart dagens höjdpunkt! Hehe...
Lilla bebisens hjärtljud låg på det normala 150 slag per minut och mitt järnvärdet var uppe i 133 (!), så jag slipper knapra Niferex och bli hård i magen, (ja man blir hård, som fan, i magen av Niferex. Ett tips är att köpa Laktulos Meda på Apoteket och blanda i yoghurten. Det neutraliserar hårdheten om man säger så).
Vidare så hade magen växt en centimeter sedan sist och enligt Anki har magen sjunkit, fast jag tycker att den gått upp igen. Men lillan låg långt ner i bäckenet och var fortfarande fixerad.
Thank God!

Nu blir det grill hos mamma och pappa. Sedan ska jag hem och packa ihop skiten i babyrummet för på torsdag ska det tapetseras och sen ska jag börja inreda lillans rum med allt fint vi hittat idag på Moltex och Miljögården.

När kommer bebisen? - igen

12 april - Farmor Yoko (Kom fram till detta datum då hon räknade på första gången jag kände Frallan. Något japanskt hemligt räknesätt).
13 april - Hisako (Henriks Obasan, moster, i Nagoya Japan)
16 april - Lånemormor Esther (För det är hennes födelsedag)
19 april - Maria (Tittis snygga syster) Varför??? Jo, för att hon är synsk!
20 april - Moster Cornelia
21 april - Toshiaki (Henriks Ojisan, mosters man, i Nagoya Japan)
22 april - Leila (För att det är hennes födelsedag!)
24 april - Pappa Henrik (För att hon då får ett lätt födelsedatum)
25 april - Louise S.A, Paulina
26 april - Mormor Viveca, morbror Rasmus (Mahmoud)
27 april - Min mormor Ulla
28 april (BF) - AnnSofie (För det är fullmåne den natten)
28 april (BF) - Farfar Erich (Gissade samtidigt som AnnSofie, därför får de dela datum).
29 april - Vera
30 april - Pernilla
1 maj - Matilda (För att det är en fin dag)
2 maj - Morfar Peter
3 maj - Becca
4 maj - Linisen
5 maj - Moster Alexandra (Tror att jag får Frallan i födelsedagspresent på min 28-årsdag).
6 maj - Sabina (För det är lilla kusinens födelsedag och Shalinas)
19 maj - Jag (För att jag har sådan otur. Vem vill gå över 3 veckor liksom?)

Vem ska få rätt? För första gången någonsin önskar jag att jag själv har fel... Mycket fel!

Magen i vecka 40 - sista magbilderna?

Jag tycker gott att det här kan vara de sista magbilderna på mig på några år. Jag vet inte om bebis i magen håller med. Allting har lugnat sig nu tycker jag. Det som jag kände i veckan, tryck neråt, sammandragningar och värk i svanken är som bortblåst.

Hade det inte varit för att jag känner henne buffa och röra sig där under skinnet hade jag nog trott att jag bara burit runt på lite Quarter Pounder Chesse och x-antal companies...

Nu ska vi till mamma och pappa på grill och fira Esthers födelsedag, mammas väninna, sen ska jag lägga mig tidigt. Rundan på stan i det fina vädret tidigare tog musten ur mig så jag är trött som ett ålderdomshem.

När ska du komma mitt lilla änglabarn?

v 40

40:e och förhoppningsvis sista veckan!

Jisses som man längtade till denna veckan när plusset på stickan visade sig. Det kändes som en evighet men jag får nog säga att det gått väldigt snabbt det här. Tänk att vi är beräknade om 6 dagar och att hon faktiskt kan komma när som helst nu.

Ena dagen kan vi vara Danni och Henrik och nästa dag kan vi vara en familj. Föräldrar, mamma och pappa... Så sjukt egentligen. Att man åker in som två och kommer ut med en extra som ska stanna och bo hos en i lång tid framöver.

Jag har precis vilat två timmar och har massor av sömn på pluskonto nu. Hade det inte varit perfekt ifall hon satte igång förlossningen ikväll då? Det tycker jag vi kör på...

22 apr - 28 apr 2010

Vecka 40

Kroppen: Förlossningstidpunkten är nådd och värkarna kan nu förväntas att börja. Det är vanligt att man som förstagångsföderska går över 40 veckor, man anses inte vara överburen förrän efter vecka 42. Skulle det dröja längre övervakas fostret noga och man blir ofta igångsatt. Exakt vad som gör att förlossningen startar vet man inte. Det är troligen barnet som sätter i gång den. Många funderar över om det är möjligt att sätta i gång förlossningen själv genom att springa i trappor eller äta speciell mat. Det finns dock inget sätt att själv tvinga i gång förlossningen, utan barnet kommer när det är klart. Förlossningen sätts bara i gång på sjukhuset om det finns någon medicinsk anledning, till exempel att du har högt blodtryck. Trycket från barnets huvud mot livmoderhalsen kan påskynda förlossningsstarten. Trycket gör att det utsöndras oxytocin, ett hormon som signalerar till livmodern att den ska dra ihop sig. När livmodern drar ihop sig allt oftare och starkare, trycks barnets huvud ännu mer ner mot livmoderhalsen. Den ger efter så småningom och börjar öppna sig.
Det kan hända att trycket blir så stort att fosterhinnan riskerar att spricka, vilket gör att fostervatten börjar rinna ut. Kontakta då alltid förlossningsavdelningen för vidare information och omhändertagande. Om man mår bra och inte fått värkar än kan man få åka hem igen.

Barnet: Fostervatten byts ut var tredje timma och produceras på nytt ända tills barnet är fött. Om det däremot finns mekonium i vattnet kan det vara en signal om att barnet är stressat eller inte mår bra och då får man stanna kvar för att kunna övervaka barnet.
Barnet är redo att möta omvärlden, 92 procent av alla barn föds mellan vecka 38-42.