Saint Etienne

Etienne lever verkligen upp till bandet hon är döpt efter...
Vi har fått en bebis som är så jäkla snäll och lätt att jag redan längtar efter nästa (!). Eller så är det så att Keila tar all min tid så att lilla Sankta Etienne helt enkelt får sköta sig själv. Vilket som, hon somnar själv i vagnen, äter då och då och skrattar och pratar massor. 

När hon vill ha ny blöja, är trött på sina kompisar i sittern eller hungrig gnäller hon lite och så fixar vi det. Det här är för bra för att vara sant... Sa jag att hon numera sover hela nätter, visserligen i min armhåla men ändå...

Jag njuter så länge det varar för snart går hon väl in i en ny fas och det här är ett minne blott och sen blir hon tre år och prövar mitt tålamod precis som storasyster... 

Vår glada lillasyster.

Snackar med kompisarna.

Delar med mig av en favoritlåt av Saint Etienne som går så varm här hemma 

just nu att Keila kallar den sin "fabbojitlåt".

Låten är en en cover på Neil Youngs låt med samma namn.

Fast Saint Etienne-sucker som jag är tycker jag att covern är bättre ;-)

Bättre namn på en så snäll och glad flicka finns inte, så jäkla bra tajmat av oss!

Vem vill inte vara döpt efter sin mammas favoritlåtar liksom?!

Hade mina föräldrar döpt mig efter en favoritlåt hade jag förmodligen hetat Honky Tonk Woman...

:-P