Oh happy day...

Idag var första gången som Keila inte grät när jag lämnade på dagis. Hon gick från min famn till dagisfröken. Ok, hennes små ögonbryn var riktigt skrynkliga och underläppen hängde långt ner men hon grät inte! Victory!
Jag tycker det är riktigt bra betyg på dagis och hennes två fröknar. Hon gillar det helt enkelt.
Ni kan tro att en stor sten lyftes från mitt hjärta. Jäkla i-landsproblem jag vet men vi lever i ett i-land och då får detta vara en Big thing!

I eftermiddag åker uniformen på och jag drar på en välbehövlig paus från hemmet. Ibland är det liksom bara så välkommet att komma bort.
Idag är en sådan dag. Idag behöver ingen vara avundsjuk på mig.
Det kan ha att göra med massor av jobb, dåliga humör, räkningar och liiite fula ord. ;-)

Förhållande är inte alltid på topp. I alla fall inte vårt.
Men jag älskar honom och då får man liksom ta hela paketet...
Alla skavanker som inte syns i skenet av tända ljud eller hörs över romantisk musik. De är där och man får lära sig leva och acceptera de och kanske till och med en dag älska de...
Ok, så långt kanske det inte går. Men det var väldigt romantiskt tänkt av mig...

Oh happy day