Kanelsnajlor var det här ja...

Idag känner jag mig jävligt ambitiös. När jag landat efter en härlig jobbdag på tio timmar åkte jag hem och slängde av uniformen. Satte Keila i hennes cykel och gick och handlade ingredienser till bullbak och när vi kom hem igen satte vi deg innan vi åt kvällsmat och sedan fortsatte vi baka. Sen blev det bad, ny "jamis" och "lällä" för Keila innan hon slocknade.
Nu sitter jag med ett glas rött i soffan och kan knappt hålla mig vaken. Men mina kollegor kommer bli så glada imorgon för att jag bestämde mig för att leka bullmama idag. Det blir svenska "kanelsnajlor" till eftermiddagskaffet på basen. Oh but you're so welcome!

Keila har sovit på dagis för första gången idag.
I ett rum på dagis har de varsin madrass klädd i lakan och så har barnen egen kudde, snutte och filt och så sover de där inne tillsammans. Jag kan inte fatta hur de fick Keikei att somna bland de andra barnen. Fan, jag skulle kunna ge en miljon för att få vara en fluga på väggen och se hur de gör...
Anyway, hon sov i en och en halvtimme första dagen sådär bara.
Jag fattar ingenting. Var är min unge?

"Ok, mamma vi har mjööööl, nu kör vi!"

Vissa har slickepottar andra har degkrokar.

"Är det det här man får degig mage av mamma?"

Kvällsmat vid finbordet.

Mamma ♡ Keila

"Och när vi landade i Frankfurt hälsade jag alla passagerare välkomna till München via PA-systemet.

Det uppstod lite förvirring men vi skojade och sa att det gick bussar från därifrån till Frankfurt.

Så kan det gå när mamma är trött..."

Nybadad dagistjej.

Och så har degen äntligen jäst färdigt.

Asså kalla mig bullmamma. Men bara idag.

Imorgon är jag nog mitt vanliga jag igen... ;-)