Dagis med stort D

Så var det äntligen dags för dagen D som i dagis. Fattar ni att min lilla bebis gick genom dörren på ett dagis idag!?

Jag var ju såklart den som var mest förväntansfull av oss eftersom att Keila inte hade någon aning om att vi skulle börja inskolning idag. Halv tio störtade jag, Keikei och Henrik in genom dörren på förskolan och det gick så bra. Keila tog kommando direkt och körde bokstavligt talat över de andra barnen med dockvagnarna. Jag sa till den ena fröken att de får hålla koll på henne och hon svarade mig: "Du behöver inte vara orolig vi kommer inte tillåta att någon är elak mot henne".

"Jag tänkte mer på de andra barnen då. Keila kan vara lite hårdhänt ibland..." ;-)

När det var dags att lämna en timme senare fick Keila en depression, hon ville INTE med mig och Henrik hem. Bådar ju ändå gott inför det som komma skall. Var det inte någon som sa att små barn känner sig ensamma på dagis? Well, inte denna ungen... Hon har redan vänner där.

Keilas välkomsthälsning på dagis.

Dagistjejen redo för första dagen.

Men hon ville inte ha pippilotter så vi gick dit utan.

Efter dagistimmen körde vi till våra bästa vänner för lite våfflor på kungens tofflor och skvaller.

Det var ju ett tag sen sist ;-)

"Lek nu fint barn så att mammorna kan sitta här och sola i lugn och ro.."

Tuffe-uffarna vågade gunga i den stooora dooonan!

Tillbaka i Shabby Chic-villan blev det brrrum-brrrrum lekar.

Tycker ändå Keila har en ganska sund inställning till bilar med tanke på att jag prackat på henne rosa volanger och dockor hela sommaren. Ja det är nästan så att jag blev lite tårögd... av lycka alltså...

Och glöm nu inte notera alla "rabiata feminister" ;-) hon har BYXOR!

Fantastiskt!