Idag är jag mer uppe i luften än nere på land. Känns härligt ibland att äta frukost ovan molnen där solen är skimrande rosa när den sträcker ut sig efter en lång mörk natt.
(Var fan kom det ifrån!?)
Jag har varit en tur i Bergen i Norge medans ni fortfarande låg med röven under täcket. De flesta av er kan jag tänka i alla fall.
Nu har vi meal stopp och jag har ockuperat en soffa på Joe & the Juice.
Vid halv sex kommer jag hem till ett dukat bord med hemlagad mat och två glada och pigga älsklingar..
Eller inte.. Det känns som att det blir Koi-take away idag. Henrik är inte den husligaste tomten på Gamla Väster precis och han har aldrig lagat mat åt mig. Tänk, på snart fem år, inte en enda gång.
Ändå starkt jobbat.
En gång när vi började dejta sa han att han skulle göra sushi till mig men han visade take away-påsarna från sin dåvarande restaurang och avslöjades...
Men det gör inget. Han gör så mycket annat för mig.
Nu ska jag strax möta besättningen ute i vårt flyg och flyga en kort till Oslo.
Adieu mon chääära leejsare!
Keila och jag på väg hem från dagis igår.
Tack för alla era tips och råd. Det värmer att ni engagerar er så när det gäller Keila och "kannibalen" ;-)
Haj igen!
SvaraRaderaVi fick ju en barnpsykolog nån dag som vart på plats och utvärderade.
Pojken som bet Perla fick sova i ett annat rum under vilan.
Fast någon extra personal har vi inte sett som dom hade utlovat.
Tydligen så har inte kommunen resurser som det heter.
Man flyttar tydligen heller inte på bitbarnet då det diskriminerar.och det känns lite som att man bara går runt och väntar på att ngt ska hända igen.
Vi vet att Perla blivit väldigt klängig och att hon kräver mer uppmärksamhet samt att personalen tycker att det är påfrestande.Och det gör mig verkligen jätte ledsen.Någonstans känns det som att man bara trampar vatten!!!
Jag vet ju att pojken inte vill henne illa och så men att behöva vänta ut det är jobbigt som bara den.Dom pratar ogärna om det på avdelningen så jag vet faktiskt inte hur det har gått.Jag vill heller inte vara bitchig och gå på för dom gör säkert det dom kan. Men som mamma är inget bra nog förutom det man själv gör,du vet säkert vad jag menar.
Men som sagt, undrar du ngt eller bara vill ventilera.hör av dig!
Jag saknade ngn att prata med som varit med om samma när det hände oss.
Kramar till dig och prinsessan:0)
Börjar hon inte bli lite mer lik dig??
SvaraRaderaVad fina ni är!
SvaraRadera