onsdag 24 augusti 2011

Min bror tycker till...

Hej Danni! 
Jag tycker du ska göra precis vad som känns rätt för dig och din familj för det är ju när vi ändå är inne på det DIN familj det handlar om. Jag är som du nog vet uppvuxen med fyra systrar och hade alla chanser i världen att leka med dockor och gud vet inte allt men... Jag ville inte, JAG VILLE INTE! Jag har alltid varit intresserad i mekaniska saker osv. Gudarna ska veta att jag uppmuntrades att leka med systrarnas leksaker om jag så ville...
(Jag skriver gudarna så att vi kan låtsas dels att det finns gudar och dels att en är kille och en är tjej så att vissa damers/herrars/henoms - trosor/tangakalsonger/vaxduk inte glider upp mellan skinkora och orsakar ramaskri och moralskav. Eller så kan vi säga att gud är en kvinna med skägg om det funkar bättre.)
På vad LADY DAHMER (IF THAT IS HER REAL NAME?) skriver om att unga killar fostras till att ta ut sina aggressioner fysiskt till skilnad från tjejer(?) svarar jag! Sug mitt icke namngivna (av respekt till er) könsorgan. Jag har en son på 12 månader som aldrig skulle komma undan med att på ett fysiskt vis visa sitt missnöje, en värdering jag säkert delar med de flesta oavsett om de uppfostrar en kille eller tjej. Jag har själv gått hemma med mitt barn sedan den 3:e Januari och började just jobba igen. Inte för att ni skulle känna att världen var lite mer balanserad utan för att jag kände att det var något jag behövde. Så enkelt kan det vara, lite grått i er annars så svart/vita värld? Min lille pågapåg kommer att få leka med vad han vill må det så vara dockor som ångmaskiner, än en gång, inte för att göra er glada utan för att jag tycker han gott kan välja. jag hoppas han väljer lego och transformers.... Enda gången jag skulle tänka om är ifall ni startade ett parti, positivtsärbehandlade er till makten och tvingade det på mig såsom ni försöker åsiktsvåldta andra på denna blogg. Nog ska ni se alltid, att han kommer att växa upp och bli en laglydg medborgare. Sannolikheten säger så... Om man menar att ta ifrån allt vad genus heter är lika med att icke manipulera så är man självbedräglig. Jag ber om ursäkt att jag skriver så hetsigt men jag blir så upprörd när genusföräldrar maler på och försöker övertala alla att de har rätt till 100% .. Detta är ett nytt fenomen som det forskats extremt lite i jämförelsevis så hur kan ni vara så säkra att det är bra för barnet?

Det logiska felslut genusföräldrar och andra feminister gör är att de utgår från att det är könet som är problematiskt och inte synen på kön, vad den nu kan tänkas vara för olika människor. Att bortse från kön är inte att vara könsneutral, det är ett ställningstagande mot individens kropp, i det här fallet ett barns kropp. Det är naivt och ansvarslöst att göra sitt barn till offer för eventuella samhälleliga uppfattningar kring kvinnor och män, javisst? (Keila får välja, eller hur?). 

Att dölja könet är i grund och botten samma synsätt som kontrollerar kvinnor i religiösa diktaturer? Vidare blir etnicitetsfrågan intressant, ska vi klä alla barn i rånarluvor så vi inte bedömer dem efter ursprung? 

Käraste underbara Jeffrey Dahmer (Jag gav dig ett killnamn ;/) tag i beaktning att du experimenterar med ditt barns psyke, förutsatt att du har barn. Men det är ditt val precis som Daniella och hennes man har gjort sitt val i hur de uppfostrar lilla underbara Keila. Låt dem vara med sin övertygelse så ska du se att det löser sig med din under förutsättning att din unge inte får en psykos i puberteten, skyller på dig för att han är konstig och helt sonika skjuter dig där du sitter... Det skulle kunna hända precis som att keila skulle kunna få ätstörningar men i båda fallen vet vi att det är onormalt . Men sannolikheten säger fortfarande att det inte blir så.
Var i hela fridens namn växte du upp där du fick lära dig att behaga och vara till lags? Var din pappa ”dum”? Är det därför du så starkt visar ditt förakt mot det patriarkala?


Rasmus


Ändå klockrent va?

61 kommentarer:

  1. Svar: Nej, det är jag inte men att du över huvud taget ställer den frågan bevisar att du har problem att föra diskussioner utan personangrepp. Jag har inte läst hela diskussionen men jag kände inte heller något vidare behov av att göra det. Min kommentar var en smula sarkastisk, om det nu inte gick fram. Det jag ville ha sagt är att jag tycker det är en rätt trångsynt föreställning att tro att "det sitter i ryggmärgen" att kvinnor ska ta hand om barn och att de har någon slags starkare instinkt för det än pojkar när de är små. Du tror inte det kan vara så att det syns mer på flickor att de har ett intresse för omhändertagande då pojkar generellt sätt har mindre tillgång till t.ex. minikök, dockor, dockkläder och såna detaljer? Man kanske tycker att man är superjämställd som köper hem en docka till pojken "så han får välja" men jag har aldrig i mitt liv hört en förälder, frånsett i bloggar jag följer och alltså inte människor jag träffat, uppmuntra en pojke till att byta blöjor och mata med välling på samma sätt som man gör med flickor. Självklart vet jag ingenting om hur du pratar med din dotter eller hur du skulle ha agerat med en son, men att din dotter har allting i rosa är inte någon hon förprogrammerades till i genetiken - det har hon programmerats till sen hon föddes - och att hennes pojkvän skulle vara MINDRE benägen att ta hand om bebisdockor är något han programmerats till sen han föddes. Jag ser gärna att du inte svarar på den här kommentaren eftersom jag inte har minsta förhoppning om att du kommer hålla det på en vuxen nivå, nu har jag sagt det jag ville säga och jag tycker du har svarat nog med dina inlägg redan innan.

    SvaraRadera
  2. Nej, inte speciellt klockrent alls. Vart är argumenten? Sakfrågan? Det är ju bara personangrepp på personangrepp. Snacka om att skjuta sig själv i foten.

    /lady dahmer

    SvaraRadera
  3. @Rasmus: Ja fast feminismen står ju för precis tvärtom det Rasmus hävdar att den står för. Problemet sitter inte i (det medfödda, fysiska) könet, könet är neutralt. Problemet sitter just, som Rasmus skriver som också råkar vara den feministiska synen, i synen på kön - d.v.s. genus. Genus är det socialt konstruerade könet en individ tillskrivs. Alltså inte den här individen har en snippa och den här en snopp, utan den här individen är "flickig" och den här "pojkig". Rasmus verkar ha missförstått vad feminismen står för, eller missförstod jag din mening: "Det logiska felslut genusföräldrar och andra feminister gör är att de utgår från att det är könet som är problematiskt och inte synen på kön, vad den nu kan tänkas vara för olika människor."

    Jag tycker att det är synd att debatten kom att handla om personangrepp, men inte var det från Natashja Blomberg(Lady Dahmer - hon är helt öppen med vem hon är om ni bara går in på hennes blogg)personangreppen kom i alla fall.

    Med vänlig hälsning,
    Johanna L

    SvaraRadera
  4. Förundras alltid när vuxna beter sig som småbarn.... Att jämföra lady dahmer med en serie mördare är lågt, och dem här come backen är inget att vara stolt över. Dåligt och omoget utfört

    SvaraRadera
  5. Anna-mamma till Vincent24 augusti 2011 kl. 21:18

    Din blogg är ingen blogg för dessa människor, de tar livet för allvarligt. Kram Anna med Vincentgubben

    SvaraRadera
  6. Det bevisar inget om hur hon kan bemöta era sakfrågor. Jag postade min åsikt och Danni gillade den. Jag tycker synd om barn som tas ifrån sin identitet för att föräldrar vill skapa debatt och göra en poäng. Det är kärnan av mitt inlägg.
    Sedan vart kanske "andra feminister" illa valda ordalag. Ledsen för detta.

    Det handlar givetvis om barnen och hur jag tror att de far illa när de vårdslöst avkönas på sådant vis. Barn ska givetvis uppmuntras i sina val men ni mina kära vänner tar det i min mening åt helvete för långt...

    SvaraRadera
  7. HAAAAAALLOOOOOOOOOOOOOOO..........

    Jag vill gärna ha tillbax Dannis blogg igen. Den som är ROLIG att läsa och ger en FINA BILDER på hennes underbara flicka.

    Trångsynt hit och trångsynt dit. Det SKITER väl jag i. Ni som stör er på henne, GE FAN i att läsa då.

    STICK!!!!! så vi andra som vill läsa om Dannis vardag får tillbax Dannis mysiga blogg igen.

    SvaraRadera
  8. Har inte jämfört henne med nån seriemördare, det var du som "självmant och utan tvång" gjorde kopplingen, kunde slagit vad om att du googlade det också ;)

    SvaraRadera
  9. Förlåt,Rebeccka S: Den var till dig..
    1337

    SvaraRadera
  10. RASMUS, genus handlar inte om att avköna barnen eller ta ifrån dem deras identitet. Tvärtom. Könet är konstant och påverkas inte av fostran eller bemötandet. Min dotters snippa gror inte igen och min sons snopp ramlar inte av bara för att jag inte fostrar dem in i trånga könsroller. Jag lovar!

    Deras identitet får också tvärtom frodas och utvecklas fritt när jag inte lägger på dem en massa förväntningar och krav utifrån kön. Jag lär dem inte att pojkar ska vara si och flickor ska vara så utan låter dem få vara Ninja och Tamlin. Barn. Inte kön.

    SvaraRadera
  11. Om ni ska argumentera och diskutera genus så kan ni väl ändå läsa på LITEGRANNA. Det är så himla jobbigt och onädigt att behöva argumentera emot fördomar och felaktigheter.

    SvaraRadera
  12. Har aldrig hört Danni uppmuntra Keila att byta blöjor på sina dockor heller för den delen.. Jag tror fortfarande att ni är fel ute. Visst kan vi väl enas om att det inte är jämställt överallt men ert törstande för komplett origo blir pinsamt. Hemska potentiellt förödande genvägar. Som jag nämnde i mitt inlägg så är ni ute på ett fält innom psykologin som är relativt outforskat. Om vi reducerar mitt inlägg till en enda mening så är det.
    Vad får dig att med bestämdhet hävda att ert sätt i frågan är bättre än det sätt vi har valt att göra när det ä för tidigt att säga hur dessa barn påverkas som grupp?

    SvaraRadera
  13. Ann- Sophie, jag med!!!! Ut med dessa åsikter hit och dit. Nu vill vi läsa och se dessa underbara foto och kommentarer från Daniella och underbart flickiga Keila igen , älskar dem <3 / Mormor

    SvaraRadera
  14. Det vi med säkerhet vet är att könsroller begränsar och skadar enormt mycket barn och människor. Det räcker för att jag inte ska vilja pressa in mina barn i dem.

    SvaraRadera
  15. Enormt mycket? Finns det statistik?

    SvaraRadera
  16. Vad är det för fördommar?

    SvaraRadera
  17. Rasmus: du kallar henne Jeffrey Dahmer, det går inte att skylla på mig som den som gjorde kopplingen.

    Och det Lady Dahmer gör är att ge hennes barn den stora möjligheten av möjligheter: hon formar dem inte efter samhällets ram, utan låter dem utveckla en personlighet utanför den, och låter de vara just de som de vill vara. Hur är det att inte ge dem möjligheter?

    Sedan är SJÄLVKLART alla barn unika, vissa barn passar in i könsrollerna, men det är absurt att tro att för att DU var en typisk pojke så är alla pojkar det. Nä, jag är lite mer empirisk än så, och hoppades att fler vore det... men icke.

    SvaraRadera
  18. Var, Källa? kanske en nätadress med de relevanta uppgifterna om det går att ordna tack.

    SvaraRadera
  19. LADY DAHMER | Postpartiarkalt Genusluder24 augusti 2011 kl. 21:49

    Rasmus, du kan få lite litteraturtips om du vill fördjupa dig i könsrollernas effekt. ??

    SvaraRadera
  20. Hon kallar sig själv Dahmer, Förnamnet var slumpmässigt. Men empiriskt, är det din erfarenhet att "vissa" barn far illa i könsrollerna? och om det nu är så som du säger varför hackas det då på Danni för att hon liksom ni uppenbarligen tar en vild chansning och hoppas ni valt rätt? Hur kan du då veta innan vilket barn som är "vissa" att trivas utan könsramar? Hur gjorde du med dina egna barn?

    SvaraRadera
  21. Är det vetenskapligt? Rön intresserar mig inte. Allt finns på internet så en källa eller motvarande borde du nog hitt om dud rotar runt i din dator lite. Tack på förhand.

    SvaraRadera
  22. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  23. Jag har inte hackat på någon i den här diskussionen. Jag har hållt mig till sakfrågan. Till skillnad från mina motståndare.

    Det är möjligt att Keira kommer trivas fint i sin könsroll, men varför inte ge henne möjligheten att välja det själv? Tänk om hennes riktiga ja inte alls passar in i normen?

    och ja, genusforskningen är vetenskaplig. Likaså kriminalforskningen, forskningen kring ätstörningar, depressioner, stress, sjukdomar, arbete, socialisering, prägling, barnpsykologi och alla andra ämnen som vävs samman i det här ämnet.

    SvaraRadera
  24. Rebecca, önskar du då att fler hade erfarenheter av att känna sig utanför? Jag må ha varit hyfsat normal men har aldrig sagt att alla killar är likadana. Fy sig! Men vi kan inte veta, eller hur. Unika barn sa vi ju.. Hur gör man upp en mall för det Becky? Alla gör som de vill och det som gjorde mig speciellt upprörd var det slöjjade föraktet i de tidigaste kommentarerna från bland andra LD själv.. Ja vi tolkade det så. Precis som du med Jeffrey... Liknelsen är ju dessutom helt irrelevant.

    SvaraRadera
  25. rasmus, om man slutade pressa in ungarna i könsroller och lära dem att flickor är si och pojkar är så så skulle FÄRRE ungar känna sig utanför och fel.

    Då skulle Kalle fem bast känna sig helt ok och nöjd och bra i sin rosa tröja och Lisa tretton bast kanske inte skulle känna ett behov av att banta och förstora brösten.

    Och jag kanske skulle få slippa höra kränkande kommentarer om min okvinnlighet, min kroppsbehåring och utseende i övrigt.

    SvaraRadera
  26. Rasmus: jag tror inte på att vara medveten om att man är flicka, eller att följa könsrollerna är något direkt negativt för personEN, utan negativt för samhället. Det är ju ingen slump att män är de som utför mest våldsbrott, och tjejer är de som oftast får ätstörningar och blir stressade. När man observerar det i tillräckligt stor utsträckning kan man dra en empirisk slutsats: att könsroller skapar ett ohälsosamt samhälle. För dessa

    Men, det är såklart en förälders eget val om vad den anser är bäst för deras barn. Dock så har man en blogg och är öppen med ens föräldraskap då får man ta folk som ifrågasätter och undrar. Vill man inte ha det är det bara att sluta blogga.

    SvaraRadera
  27. Vävs samman men du har inget enhetligt material som visar länken i alla dessa? Hur många och vilken psykolog gjorde kopplingen till könsroller?
    Backades hon/han upp av en hyfsat samlad kår som sig bör för att få tyngd i sina argument? Kanske publicerades slutsatsen i någon stor medicinsk tidskrift?

    SvaraRadera
  28. LADY DAHMER | Postpartiarkalt Genusluder24 augusti 2011 kl. 22:07

    Som sagt, läs på lite om genusforskningen och forskningen i nämnda ämnen så får du en tydlig bild av problemet.

    SvaraRadera
  29. Rasmus (21:56): Jag är en udda person och har varit utanför större delen av mitt liv, och självklart önskar jag mig inte att någon ska känna sig utanför MEN DET ÄR INTE VAD GENUSTÄNKANDE GÅR UT PÅ. Självklart, när folk har sådana fördomar om feminister (syftar på andra kommentarer där de skriver genusflata, genusfitta, t.ex), och lär sina barn att annorlunda är fel, DÅ blir dessa barn utanför... Det är dessa tragiska föräldrars fel som är så rädda för något som är annorlunda

    SvaraRadera
  30. Altså, dessa människor kan INTE ha barn själva!? Om ni har måste ni försumma dem något enormt. Jag har en snart 4 mån gammal dotter och skulle ALDRIG ha tiden att lägga ner på att kommentar-k*ulla din blogg på detta sätt....

    SvaraRadera
  31. Och ska man rätta sig efter folks fördomar, bara för att ungen kanske känner sig utanför? Sen när?

    SvaraRadera
  32. LADY DAHMER | Postpartiarkalt Genusluder24 augusti 2011 kl. 22:09

    Carro - mina barn ligger och sover. :-) Innan så var det förskola och andra aktiviteter.

    Jag har MASSVIS med tid till bloggande och kommenterande.

    SvaraRadera
  33. Om jag har yttrat mig om din kroppsbehåring på ett icke inådfallande vis ber jag ödmjukt om ursäkt.

    Jag är ledsen men om Kalle fem har rosa tröja osv så hittar barnen annat att hacka på . Fel frisyr för stor näsa, kroppsodör. Barn kan vara hemska, oavsett kön och förväntningar. Där faller ansvaret på oss vuxna att tillrättavisa och styra upp så sådant så att det försvinner. Jag tror än mer övertygat att ni bygger upp en utopi. Allt ni vill uppnå går att ordna fast pojkar är pojkar och flickor är flickor det är min övertygelse.

    SvaraRadera
  34. Men yttrande på bloggar betyder inte nödvändigtvis att man inte uppfostrar sina barn på ett vettigt sätt. Hade jag fått reda på att mitt barn var en mobbare så hade det varit jobbigt för honom kan du tro.
    Lite lustigt, du säger tragiska föräldrar och de tittar nog tillbaka o säger samma sak. Därför kommer dessa två läger aldrig att mötas, begrava yxor och röka pipa.

    SvaraRadera
  35. Jag har inget intresse av att skapa en utopi eller förändra världen.

    Jag vill bara att MINA barn ska få växa upp och utveckla sina personligheter och identiteter utan en massa förväntningar, krav, regler och mallar utifrån deras kön. (eller ras, eller klass eller vad det nu må vara)

    Jag vill att min dotter ska få vara Ninja, ett barn. Inte begränsad till sitt kön. Hon är mer än "flicka" och hon har egenskaper och talanger som inte ska få begränsas till sitt könsorgan.

    Samma för min son. Jag vill att han ska få växa upp och tillåtas vara Tamlin. Inte reduceras till sitt kön.

    SvaraRadera
  36. Rasmus, jag kallar ingen här tragisk. Jag är övertygad om att Danni och du är kärleksfulla föräldrar. Barnafostran handlar om mer än bara genus. Men genus borde få ta sin plats också för hur barn blir bemötta spelar stor roll i deras utveckling.

    SvaraRadera
  37. Nej den blir otydlig och full av brister. Enskilt är de säkert förtjusande men om du inte har en samlad studie som sträcker sig över ett gänd decennier så är det fritt för alla med viss slutledningsförmåga att dra slutsatser. Man kan inte bara bunta ihop de olika fälten och dra linjer.
    Efter alla fina svar av dig L.D så blev jag faktiskt lite förvånad där. Nu ska jag ta en cigg, det är den fattiges last.

    SvaraRadera
  38. Rasmus: men vad är då felet med att uppfostra ett barn utanför könsroller då? Du säger ju själv att barn alltid hittar något att retas om. Varför ens ta upp att barnet kommer vara "utanför" då?

    (förövrigt har jag haft flertal pojkiga tjejkompisar, och tjejiga killkompisar, och ingen av dem har varit utanför)

    SvaraRadera
  39. Säkerligen du också L.D.
    Måste få tillägga att det har varit synnerligen stimulerande att få diskutera detta. Tror aldrig vi kommer vara på samma sida i detta ärende.
    Jag är också nyfiken på hur du hamnade på denna blogg.

    SvaraRadera
  40. Maaajjjjj Gaadddd!!!Ge för jävelen upp nu..ingen är intresserad av era åsikter ang pojkar och flickor!!
    Som Annsofie...Ge tillbaka Dannis blogg!!
    Jag vill se Leila i prinsessa klänning..nu!!!!
    =)

    SvaraRadera
  41. Ett par länkar som jag hittade lite snabbt så där. Kanske inte det du söker men det är två rapporter om skillnader i flickors och pojkars skolresultat och vad det kan bero på. Könsroller är helt klart en del av det.

    http://www.regeringen.se/sb/d/12492/a/149137

    http://www.regeringen.se/sb/d/12492/a/149148

    Det finns även rapporter som presenterar empiriska fakta på hur mycket plats tjejer respektive killar tar i tex ett klassrum och så vidare. Dessa ska jag hitta, inte för den här diskursens skull utan mest för mig själv. Tycker det är viktigt att underbygga argumenten och att, som förälder, veta mer om barns socialiseringsprocess. Jag är intresserad av forskningsresultat som tydligt visar att det är BRA att könsuppdela barn och att könsrollen är biologisk. Tro mig jag har letat och letat. Det skulle vara intressant att läsa

    SvaraRadera
  42. Samma här rebecca. Min bästa vän när jag var liten hete Shalina och var min stora idol, hon ar grym på skateboard och var alltid Batman medans jag fick nöja mig med att vara Robin.
    Fick inte ihop det där första men jag tror att du ville ha svar på varför jag tror att kläder och leksaker spelar mindre roll än vad du tycker är. Det handlade om att det är vårt ansvar att tygla och bekämpa mobbing och fördomar. Det måste vara vi och nte barnen som ska ändras.

    SvaraRadera
  43. Det finns nog inga vettiga studier på det heller faktiskt. Dessutom är det ideér om varför och inga konkreta studier. Sådana tar lång tid som sagt och så länge har vår kära regering inte engagerat sig i denna fråga.

    SvaraRadera
  44. Jag har ockuperat min systers kommentarsfunktion tillräckligt länge nu så om någon av er vill fortsätta diskussionen så kan vi ju ta det på min egen blogg stoltfamiljefar.blogsot.com
    Visserligen en stagnerad blogg men vi kan ha den som forum ifall ni vill

    SvaraRadera
  45. Nej, vill du läsa ett klockrent inlägg ska du läsa det här: http://dinmorsasusanna.blogspot.com/2011/08/alskade-barn-snart-ar-du-en-pojke.html

    SvaraRadera
  46. Girls just wanna have fun :-) ;-)

    SvaraRadera
  47. Oj, jag blir smått mörkrädd. Ni som har småbarn och tycker att genuspedagogiken tillhör flatorna och bitterfittorna och whatnot, ni kommer att få problem när era barn börjar i förskolan och skolan. Jag pluggar till lärare och lärarutbildningen lägger en STOR jäkla vikt vid genuspedagogiken. Allt det där, som ni tycker är snedvridet och alla skällsorden ni kallar Lady D för, när hon försöker att upplysa er, kommer era barn att få möta i förskolan och skolan dagligen. Vidare så märks det på eran retorik att ni är helt okunniga i ämnet, ett tips är då att läsa på innan man bildar uppfattning och på så vis har man belägg för ens argument. Skolan kan vara en jobbig period för många, därför är det viktigt att ha med sig de bästa förutsättningar hemifrån. Jag vill inte peka finger, men så fördomsfull som "moster Olle" är, skulle jag inte bli det minsta förvånad om hennes barn antingen blir mobbare, eller mobbade för sina trångsynta åsikter. Det är tragiskt.
    Sist men inte minst, blogginnehavaren får absolut uppfostra sitt barn såsom hon bäst vill. Men om man väljer att blogga om sitt liv, så bör man kunna ta konstruktiv kritik istället för att slå bakut och heja på när folk kastar skit och kör med personangrepp.

    SvaraRadera
  48. Ursäkt men vad är problemet?? Ni som inte gillar Hur Danni klär sin dotter och vad Keila leker med för leksaker, ge f*n i att läsa bloggen då. Jag däremot, som inte alls känner Danni eller Keila annat än genom bloggen fullkomligt älskar att få läsa hennes senaste inlägg och att få se alla underbara kort på denna söta lilla Keila. (Jag har en dotter som är lika gammal som Keila). Det är så härligt att få se alla fina tjejiga sommarklänningar som hon har på sig, och alla fina diadem. Så ska en tjej se ut! hon är en tjej så låt henne för tusan se ut som en Tjej!!! Danni, stå på dig och fortsätt med din blogg :) Kram Marie

    SvaraRadera
  49. FY FAN!!!!!!!
    Jag äcklas av er människor jag vill bara spy på er! Tror ni allvarligt att grott folk hade på sig rosa pälsar!?????

    Ska du också berätta för din dotter att det är viktigt att raka fittan och att banta!?
    (Nej du kanske inte säger det men andra tjejer kanske gör)
    Ska du stöda det då?
    Ska du lära din son att Jadå det är tufft med Wrestling och farliga sporter!?
    Gråta? Nej för fan du är pöjk!?

    Jag vill inte ses som man eller fuckin kvinna jag vill ses som en människa.

    SvaraRadera
  50. Åh, jag riktigt älskar hur det är kvinnligt att ha klänning, långt hår på huvudet och inget någon annanstans, ha högklackade skor och allt annat som ni anser är kvinnligt. Vem fan tror ni det är som bestämt att det är just detta egentligen? Ska man tro er "genusmotståndare" så är det ju biologiskt och kommer med könet. Tycker ni på fullt allvar att alla kvinnor fram till mitten av 1900-talet var okvinnliga för att dom hade hår under armarna? Att kvinnorna runt år 0 var okvinnliga som inte hade högklackat? Tycker ni inte att det är lite sjukt att kvinnligheten sitter i de attribut vi iklär oss? Att kvinnligheten sitter i det hår vi rakar bort från vår kropp, i det smink vi framhäver och döljer olika ansiktsdrag med, i det halsband vi hänger runt halsen och i de kläder vi sätter på kroppen. Klä er som ni vill och uppfostra era barn som ni vill, men var åtminstone medvetna om varför ni gör det och vilka konsekvenser detta kommer att ge. Genus som vetenskapligt ämne kommer att ta större och större plats i vårat samhälle, ni kommer bara förlora på att inte välkomna det. Ni behöver inte hålla med i allt vad genus innebär, men var noga med att förstå vad det är ni inte håller med i och varför. Om alla tänkte som ni "genusmotståndare" så skulle världen aldrig utvecklas, stor eloge till människor som vågar stå upp för det dom tror på och vågar förändra världen!

    SvaraRadera
  51. Heja dig Matilda!!

    SvaraRadera
  52. Marie, du säger "så ska en tjej se ut". Men de små tjejer som inte vill se ut så då? Förstår du egentligen vad det är du förmedlar med den åsikten? "så ska en tjej se ut". Tänk.

    SvaraRadera
  53. jag är verkligen inte insatt i ämnet. men när jag får barn tänker jag stötta henne eller honom i precis hur barnet SJÄLV vill klä sej, vad barnet SJÄLV vill göra, hur barnet SJÄLV vill se ut helt enkelt... jag tänker inte försöka påverka barnet att välja väg i livet, mer än att stötta och vara en bra människa. uppfostra på det sätt att barnet blir en människa som inte skadar andra och har en sund syn på livet.. om han nu vill klä sej i blått, lila eller svart får han göra det. vill hon nu klä sej i rosa, grönt eller brunt får hon göra det. vill de låna kläder av varandra, varför inte? om tjejen inte vill se ut som 'en typisk tjej' så behöver hon inte, om pojken inte vill leka med bilar så behöver han inte. jag håller med om att man inte ska tvinga sina barn in i en roll. men jag hade aldrig klätt min pojke i rosa kläder om han inte ville. det handlar ju om vad barnen själv vill, de är ju egna människor. sen att de blir påverkade av oss vuxna kan vara både positivt o negativt, vissa människor skrämmer mej..

    SvaraRadera
  54. En mycket intressant medicinsk bok som jag har läst (Affektregulering i utveckling och psykoterapi), som är skriven av neuropsykiatern, Allan N. Schore m.fl., diskuterar genotyp och fenotyp. De hävdar att det inte är den yttre, observerbara miljön som har betydelse för hur en individs genotyp kommer till uttryck. Det är barnets subjektiva upplevelse av miljön ["Det sätt miljön upplevs på, fungerar som ett filter för genotypens omvandling till fenotyp" s. 12] Hur vet någon i detta forum hur varje enskilt barn uppfattar och tolkar yttre ting som rosa/ninjakläder. Kom ihåg att ett barns fulla kognitiva funktion först är uppnådd omkring 25 års åldern. Barn har självklart olika typer av behov under deras uppväxt. Att ställa ett småbarn inför för många beslut, kan vara både belastande och ångestframkallande för detta barn. I takt med att barnet blir äldre, bör det givetvis ges möjligheten att ta egna beslut och få lov att bära de kläder de har lust till (med vissa restriktioner, dvs. inte gå halvnaken till skolan :-) Mitt problem som liten, har varit av någon annorlunda karaktär. Min pappa köpte alltid pojkkläder till mig dvs. tjocka koftor och jeans. Som tur är hade jag en Mamma som lyssnade på mig och inhandlade klänningar till skolavslutningarna. Trots rosa plagg i ung ålder har jag gett mig in i ett relativt mansdominerat yrke, och det är inte jag utan min manliga sambo som står framför spisen varje dag och slavar. Självklart har könsroller en viktig betydelse, men frågan är; hur mycket för varje enskilda barn och hur tidigt i deras uppväxt? Hur många av dessa yttre påverkningar uppfattar barnen verkligen, hur tolkar de dem och vilken konsekvens har det för dem? Man kan ju också hävda att en för tidig valfrihet (där man ställs inför för många beslut) lätt kan resultera i stor förvirring. Nej, enligt min mening är det en förälders ansvar att bedöma hur mogen ett barn är för olika beslut. Tvivlar på att föräldrar som verkligen älskar sina barn, utsätter dem för tvång gällande färg/klädval mm. Är de tillräckligt stärkta i sin individ, dröjer det inte länge innan de själva säger ifrån och uttrycker sina önskemål. Tills dess bör alla föräldrar göra det de menar är bäst för sitt barn, vilket dock omfattar en vis lyhördhet för sitt barns behov och önskemål.

    Vh Fia

    SvaraRadera
  55. Ojojoj. Jag vill bara fråga alla dessa genusmotståndare en sak:

    Om er son/dotter växer upp och om femton år visar sig vara transperson/homosexuell eller någon annan sexuell minoritet och dessutom känner sig oerhört fel i denna tillhörighet, samt hatar själv pga att han/hon alltid fått höra "tjejer är tjejer, pojkar är pojkar" - hur reagerar ni då?

    Eller tänker ni kanske automatiskt att ert barn är heterosexuellt och "normalt"? Tyvärr funkar inte detta. För ser ni, även i de "normalaste" genusmotståndande heteronormativa familjerna kan det födas ett barn med en icke-hetero-sexualitet. Och sen står man där med ett barn som inte vill komma ut för att han eller hon blivit uppfostrad till att pojkar tycker om flickor och vice versa. Pojkar ska inte ha rosa för då mobbas de. Flickor ska raka sig under armarna och på benen annars är de manliga. O.s.v.

    Jag vill inte att mina eventuella framtida barn ska hata sig själva för att de råkar ha en viss favoritleksak, favoritfärg, sexuell läggning eller liknande när de blir tonåringar. Lika lite som jag vill att de ska hata andra människor med en annan läggning/hudfärg/smak.

    DÄRFÖR ger jag dem valmöjligheter och visar att världen inte är grå, eller blå/rosa, utan kommer i alla färger och former. Jag vill varken att mina ev. söner ska bli mobbade för att de har en rosa tröja - lika lite som jag vill att de ska mobba någon som har det.

    O.b.s.: jag säger inte att man ska anta att ens barn är homo. Poängterar detta starkt. Men. Det finns alltid en procent som är det och jag vill aldrig, aldrig, uppfostra mitt barn med antagandet om att det måste vara hetero, gilla dockor och rosa och vilja bli mamma när hon blir stor bara för att hon är flicka, eller tycka om fotboll, att reparera bilar och blå tröjor med dinosaurier på bara för att det är pojke.

    Det handlar inte om att tvinga på barnen något, ta ifrån dem något eller forma dem till en könlös massa. Det handlar om att barnen ska ha fler val än ett eller två.

    Ni som motsätter er genus får det att låta som att Lady Dahmer m.fl. är dåliga föräldrar för att de ger barnet möjlighet att alltid välja själv, medan ni tänker på barnets bästa som "inte blir mobbat".

    Well, sanningen är den att de barn som med störst sannolikhet blir mobbare är just de barnen med färre val = era barn - medan barnen som lär sig att pojkar visst kan ha rosa och tjejer visst kan leka med bilar knappast mobbar någon som är "annorlunda".

    SvaraRadera
  56. Ida-Maria - mamma till Ebba och Aston.29 augusti 2011 kl. 22:06

    Jag tycker att det är tragiskt att färgen rosa har så stor betydelse för folks åsikter. Det sitter liksom inte i vilken färg eller vilka sorts kläder barnet har på sej, utan i hur man bemöter och behandlar barnet. Jag har en dotter och en son, alltså en flicka och en pojk. Min dotter har fina rosa klänningar, svarta mjukisbrallor, brio tågbana och en dockvagn, för att ta ett axplock ur hennes garderob och leksakslåda. Ibland springer hon omkring som en stolle och gapar och skriker och andra gånger sitter hon stilla och ritar eller bläddrar i sina böcker. Men oftast kör hon omkring sin snuttefilt i dockvagnen. Min son nämner jag ej eftersom han endast är fyra månader och just nu tycker bäst om att sitta och banka med en sked i bordet eller bita på sina fingrar. Min dotter vet att hon är en flicka för hon har en (vad vi kallar den i vår familj) snuffa och hon vet även att lillebror är en pojk för han har en snopp och pung.

    Enligt mej, av det LILLA jag kan utröna i bloggen, tycker jag Danni har sunda åsikter angående uppfostran av sin Keila. Så spela roll vad ungen har på sej för kläder?? Eller hur, alla ni som lynchar Danni?

    SvaraRadera
  57. Ida-Maria - mamma till Ebba och Aston30 augusti 2011 kl. 10:05

    Jag sympatiserar helt och fullt med Fia. Precis så tycker JAG är det bästa att göra med och för barnen.

    SvaraRadera