Leaving Las Vegas

Ja efter en packning som heter duga lyckades vi ta oss hem med massor av shopping, en bebis, en trött fjortis (!!!), en ny barnvagn och tre datorer (!!!). Varför ska man ha med sig tre datorer på semestern?
Ok, två kånkade han med hemifrån och så blev vi med en iPad där... Men tre datorer i ett handbagage med blöjor och tvättservetter är väl lite onödigt?
När jag satt sista kvällen och packade ner våra fynd och all annan skit hittade jag tre EXAKT likadana tröjor i Henriks resväska. Tre stycken gröna ulltröjor från L'ecole National! TRE! WHY!?

Jag till Henrik: Varför har du med dig tre likadana tröjor?
Henrik: Ifall den ena blir smutsig...
Jag: Men du har inte använt en enda av dem eftersom att det är 30 grader här... Ifall vi har övervikt när vi checkar in imorgon åker dina tre tröjor!
Henrik: Nä aldrig livet! Det är mina tre favorittröjor. Låt mig ha dem...

Haha...

På resan hem fick vi vagga på väggen till lillskruttan som utlovat, problemet var bara att till skillnad från ditresan, ville hon vara vaken hela tiden och hoppa på min uppblåsta och jätteonda mage!
Keila passade på att skita precis vid take off så att det luktade ruttet lik, ("Chicken and noodles"), i hela kabinen. Stackars medpassagerare! Men när Keila log förlät dem henne. Alla älskade henne och berömde henne för hur snäll hon är. Det gillar man att höra som mamma. Det känns riktigt jävla bra att höra att ens barn är snällt, sött och gulligt! (Fast å andra sidan, hur många säger: "Vad ditt barn är fult, elakt och fruktansvärt..").
En gammal amerikansk gubbe på ett rullband mellan MGM Grand och the Signature gav henne den finaste komplimangen: "I've seen many beautiful ladies in my days, but this one got the cake!"


Hela resan var Keila glad och skrattig och charmade hela kabinen och när vi gjorde oss redo för att stiga av i Köpenhamn fick hon en egen liten vinge att sätta på kappan. Bäst att jag inte visar mina chefer på SAS att ungen bär ett annat flygbolags vinge...

Igår landade vi i Sverige och åkte direkt hem till mina föräldrar där en glad Bibbi väntade. Hon hade verkligen längtat efter oss verkade som... Om vi längtat efter henne? Vi glömde henne när vi åkte hem idag... So much for love?

Nu brottas jag med Keilas jet lag, hon var vaken hela natten inatt och somnade vid sex imorse... Det bådar gott ikväll, klockan är 23 och hon sover tungt. Hoppas, hoppas hon sover hela natten så att vi är tillbaka i gamla vanor.


Godnatt!