Är det någon mer än jag som är beroende av "Unga mödrar" som sänds på femman på eftermiddagarna? Jag är fastklistrad i rutan en hel timme varje dag.
Jag älskar att titta på de här småtjejerna som leker "mamma, pappa, barn" fast på riktigt. Hur kan man skaffa barn när man själv är ett? De här tjejerna har hela livet framför sig och väljer ändå att begränsa sig med ett litet barn i så tidig ålder. Hur kan de ens veta att "mannen i deras liv" verkligen är han med stort H?
Ja, det är en begränsning till viss del. I alla fall i mina ögon. Jag kan inte längre boka en resa och åka dagen efter, jag kan inte gå till en bar och dricka rosé tills jag stupar och sova bort hela morgondagen, jag kan inte åka med en väninna till Sweden Rock Festival och se Aerosmith riva av "Janie's got a gun" klockan halv elva ikväll och jag kan faktiskt inte sluta mitt jobb och åka till Portugal och studera portugisiska en termin.
Inte för att jag inte hellre har denna lilla underbara flicka som ligger brevid mig och sover på en rosa filt istället för allt det andra som jag missar. Verkligen inte! För det bästa är ju att jag redan gjort allt detta... och lite till. Jag var färdig med att flörta med brasilianska modeller i Milano, gå på fotbollsmatcher på Europas storarenor, köpa kläder för de sista pengarna i slutet av månaden och så vidare. Jag är ju faktiskt en stor flicka nu. 28 år.
Och jag är sååå glad att jag inte skaffade barn när jag var 17 år. Jag hade missat så mycket av mitt liv. Vissa säger att livet börjar när man får barn, jag skulle säga att ett nytt liv tar vid men glöm för allt i världen inte bort det gamla.
Jag hade inte varit den jag är idag om jag inte gjort det jag gjort. Och med den livserfarenheten tror jag helt klart att jag kan vara en bättre mamma till Keila. Och den dagen hon tar studenten ska jag pusha henne för att ta för sig i livet innan hon leker "mamma, pappa, barn"... igen.
Kanske är det bara så att jag vill veta mer om deras liv,
för att påminnas om hur enkelt och bra det mesta i mitt eget liv är?
Jag sitter också som klistrad framför kanal 5 mellan 17-18. Únga mödrar är ju bäst :)
SvaraRaderaHåller med. Unga mödrar är både roligt och tragiskt att titta på. Men tänk så enkelt man ändå har det! Kram
SvaraRaderaHaha jag kan inte heller sluta titta på de där "galningarna" den ena "familjen" är ju värre än den andra... o ja varje dag mellan 17-18 påminns man om hur bra man har det ;)
SvaraRaderaoo vad roligt att vi ses på tisdag!!
SvaraRaderaJa Julia älskar att bära runt på henne, hon är så stolt! hihi! Nu är det lättare för dom när dom små sessorna är mer stabila!
Kramar och trevlig helg!
Själv har jag tittat på det programmet för att få mer förståelse och mindre fördomar mot unga mammor.
SvaraRaderaHär är en till som är beroende av det programmet! Fattar inte varför egentligen för många gånger sitter man bara och retar sig, ha ha! Men jag säger som dig; är glad att vi inte skaffade barn så unga, vi träffades ju trots allt när jag var 17 år. För mig har alltid utbildning och jobb varit viktigt så jag är glad över att den biten är avklarad och "fixad" så att säga. Är ju en stor trygghet när man ska ha barn.
SvaraRaderaFörresten vi var ute en runda på Sweden Rock igår och lyssnade på Aerosmith utanför, tyckte de var väldigt bra faktiskt! Den stora anledningen till att jag åkte med var dock mitt enorma sug efter Langos, som tillslut blev stillat! ;)
Trevlig helg!
KRAM
Amen!
SvaraRaderaSom du vet kunde det varit jag som skrev det där. Barn borde inte få skaffa barn. Eller åtminstone borde det finnas nån slags krav på att man har en fast inkomst (och helst även utbildning) innan man börjar yngla av sig... Sorgligt många som sätter barn till världen utan att kunna ta hand om dem ekonomiskt.
Hamnade här av en slump och kan inte låta bli att lägga mig i ;-) Du glömmer bort att det allra viktigaste för ett barn är att deras föräldrar älskar dem! Och DET har inget med ålder att göra! Jag tycker inte att man kan dömma dessa unga mammor bara sådär. Det är deras val hur de vill leva sina liv. Inget som vi som skaffar barn på "äldre dar" (fick min son som välutbildad 32-åring) har rätt att peka finger åt. Det finns inga garantier för att en mamma med bra utbildning, som har rest "ett par varv runt jorden" och efter att haft flera (misslyckade?) förhållanden bakom sig nu har ett längre (åtminstone för närvarande) stabilt förhållande per automatik är en bättre mamma! Även om jag kan hålla med om att det på många sätt underlättar.
SvaraRadera