I know we could live tomorrow...

but I know I'll live today...

I know we could live tomorrow

But I don't think we should wait 

Dagen blev inte riktigt som vanligt (!!!) men den slutar i alla fall som vanligt. Keila sovandes i sin säng, Henrik och jag ser på tv och valparna busar runt benen. 

Dada och Venna

Keila klättrar själv uppför rutschkanan nu. Hon kommer upp men kan inte dra fram benen själv och sätta sig rätt. Men det är jag säker på att hon kan nästa gång hon provar.

Fasen vad fort det går nu. Hon springer runt i trädgården (att gå är inte lika roligt) och så äter sin gröt själv med sked och idag skulle hon schamponera in håret själv. 

Vad ska hon ha mig till då...? :(

Keilas fina kusiner i eftermiddagssolen.

Sen blev det kvällsgrillning och så gjorde Sophie en härlig rabarberpaj. 

Ändå bra kväll med tanke på allt stoj och stim några timmar tidigare...

Lev idag

Morsdag

Morsdag började inte förrän klockan elva på förmiddagen för mig. Keila sov hos mormor och morfar och jag passade på att gå ut och dricka en drink (eller två) på lördagskvällen. Jag väntade till Henrik blev klar på Koi och tillsammans gick vi hem och kom inte i säng förrän vid sextiden på söndagsmorgonen. Något slitna åt vi lunch på Steakhouse och åkte sedan tillsammans med Keila till Henriks föräldrar för att äta Sukiaki med dem och Rasmus och Sophie. Fantastiskt gott och jättemycket mat!

Keilas morsdagpresent till sin mamma. Rosa Espadrillos med "Mamma" på.

Tack Keilisen ;-)

Henrik vaktar valparna som sprang runt runt i trädgården.

Sukiakin på bordet.

Vispar mitt råa ägg som jag sedan doppar köttet i. Gott!

Familjen Dahl/Cerbach

Keila ville sitta i mitt knä och mata mig med pinnarna.

Hon har helt klart fattat det här med morsdag och att inte behöva göra något.

Det har Henrik med, jag behövde inte byta en enda blöja igår t.ex. 

Och då levererade Keila hela två bajsblöjor...

Lite senare bar det av mot Trelleborg där min lilla mor skulle firas med lite tårta.

Barnen fick varsin tallrik att äta ifrån. UTAN kläder...

Nam nam...

Våra tre älskade kärleksbarn.

Tack för en mysig morsdag allihopa.

Mitt lilla kärleksmonster

Who are you, and what have you done to my baby?

Keila har kommit in i någon ny fas i livet. Det är väl det man kallar det?

Tänk ungen är bara ett år och hon har gått igenom cirka 500 faser alleredan.

Måste vara rekord. I alla fall, jag precis som de flesta andra mammor, skyller nya beteenden på "en ny fas". Men den här fasen är fan ingen fas. Det är rent jävla trots. Inget annat.

Min lilla tjej vill så himla mycket och kan inte riktigt förmedla vad och hur och när så hon blir galen.

Alltså hon blir så galet arg och ledsen och jag svettas och darrar i kroppen och tänker: Har jag skapat detta lilla monster? Var gjorde vi fel? Vi har väl inte låtit henne göra som hon vill alltid?

Osv osv...

Men tydligen är Keila inte den enda ettåringen som har den här "fasen". Pratade med en kollega jag flög med till Oslo häromdagen och hennes son var precis likadan.

När vi är i en affär vill Keila gå på golvet. Fine, allt tar lite längre tid men hon går så bra och det är klart hon ska få gå liksom. Men när jag ska sätta henne i vagnen igen flippar hon ut.

Häromdagen gick jag högröd i ansiktet ut från Åhlens och ville bara sjunka genom jorden.

Hur ska jag göra? Låta henne hålla på eller?

Nä det funkar ju inte... Hur gör ni andra med trots-ettåringar? HJÄLP

Får hon inte ta på skorna själv eller fingra på pappas dator fäller hon ut underläppen och får en livskris!

Lillstrumpa, varför blir du så arg och ledsen?

さようなら親愛なる友人

Jag har inte haft tid med någon blogg de senaste dagarna. Jag har helt koncentrerat mig på lilla familjen.

I torsdags sa vi adjö till Hisako och Toshi innan dem for hem till Nagoya.

Vi åt lunch på Koi och gick sedan en tur på stan.

Förhoppningsvis dröjer det inte så länge innan vi får träffa dem igen. Kanske redan till hösten renat av...?

Jag är ju inte den som tackar nej till att åka till Japan.

Lunch på Koi.

Henriks moster Hisako matar Keila med kalops.

Min Ceasarsallad. Den är helt fantastisk.

Keila har definitivt ärvt sin mammas shoppingintresse.

Hon kollade byxor och klänningar i olika färger. Och bäst av allt, hon kallade alla prislappar.

Duktig och medveten tjej ;-)

"Rosa är ju himla fint ju. Varför klär du mig aldrig i rosa mamma?"

"Va kostar denne mamme!?"

Och så fick hon sitt efterlängtade troll av farmor Yoko.

Ni kan tro att hon kramar den hårt här hemma och drar fingrarna genom håret.

Jag hade också troll när jag var liten. Tack farmor hälsar Keikei.

あなたはすぐに参照してください

Hos svärisarna

Ikväll tog vi en tur till Henriks föräldrar för att säga hejdå till Hisako (Yokos syster) och Toshi (Hisakos man). Dem har varit här i två veckor och det är snart dags för hemfärd. Det är så synd att vi bor så långt ifrån varandra. Keila verkligen älskar dem och leker hela tiden vi är där. 

Idag rotade vi efter gamla saker i förrådet och hittade Henriks gamla Studentplakat.

"Seriöst, är det här pappa? Var han så gullig? Vad hände?" ;-)

"Puss pappa"

Får väl erkänna att hon är lik sin pappa. MEN Toshi sa faktiskt idag att han tyckte hon var lik min pappa också. Haha! Han har träffat min pappa två gånger och tyckte dem var lika.

Så liiiite Dahl-gener gick minsann igenom!

Den här lilla underbara tuben fick vi av Hisako.

Det är en kräm man sätter på förkylningsblåsor i munnen.

Man torkar bort salivet, sätter på krämen, 

och jo den stannar kvar precis där den ska, och så vips är förkylningsblåsan borta.

 Helt fantastiskt!

Borde inte alla ha en sådan hemma?

En grå dag

Igår hade Keila och jag en mycket grå dag. Vi ställde in lekdejt och sov middag tillsammans.

All Keilas vakna tid gick åt till att gråta och gnälla. Jag tycker inte jag känner någon tand men idag har framtand nummer två kommit igenom helt så det var väl det som orsakade det hela.

Ingen rolig unge igår alltså. Jag städade och tvättade här hemma och Keila gick bakom mig och gnällde.

Vid två gick vi till Koi för att äta lunch med pappa och sen gick vi hem och fortsatte gnälla.

Vi var så trötta på varandra när kvällen kom och gick faktiskt ner på Koi till pappa och åt kvällmat.

Keila somnade klockan 19 i vagnen och jag och Henrik tog ett glas vin och surfade hotell.

En tråkig dag blev en mysig kväll...

Lunch på Koi med Miss Gnällspik.

En tur till Åhlens hann vi också med mellan två maskiner tvätt.

Keila blev störtförälskad i "Trolls". Hon vägrade lämna dem ifrån sig och fick psykbryt när vi skulle gå.

Bådar ju gott det här...

"Mamma, jag VILL hau denne!!!"

Sängen åkte på renbäddning.

SÅ tråkigt hade vi igår. Men det var mysigt att krypa ner igårkväll.

Jag åt som vanligt lax tartar. Jag skulle inte överleva för många dagar utan det.

Nam...nam...

Som i en saga?

Jag fick den här skickad till min mail.

Jag tycker sånt är så himla kul. 

En kupp från engelska kungahuset eller är kläderna på seriefigurerna bara färglagda samma nu i efterhand?

Ändå kul va?

Poolhäng

Jodå, vi har hängt vid en pool hela dagen. Keilisen och jag. Och så mysigt vi haft. Tyst, lugnt, avslappnat och bara njutit. Luisa och jag körde med barnen till Victoria Park vid lunch och badade, solade, lunchade och snackade. Inte förrän klockan var fem körde vi hem. Keila har verkligen haft så roligt. Hon har badat, klättrat på solstolar och busat. Hon har sprungit runt poolen. Inte gått, sprungit! När började hon springa? När blev hon så stor? (Och snabb...)

En sådan här dag var precis vad jag behövde. Gud som jag njutit av att vara med min underbara unge.

Och som alltid går tiden så fort när jag är med Luisa. Vi har alltid så mycket att snacka om ;-)

"Håller denna solstolen för mig mamma?"

"Ja, ja, ja jag ska hålla mig på det grunda..."

Anton låg i skuggan och sa inte ett pip. 

Fina fina pojken.

Så såg min förra sommar ut. Denna sommar kommer bli väldigt aktiv. 

Jag är inte alls bitter, nädå! ;-)

"Dra nåt gammalt över dig Alessandra Ambrosio".

"Lägg inte upp bilder på min rumpa på din blogg mamma!"

"Du är lite spänd i den här vaden mamma."

Jag fick till och med färg på näsjäveln idag. Det ni!

Solterapimys inne i spa't.

Alltså är han vacker eller är han vacker?

"Blad i poolen? Var fan är poolkillen?"

Jag hann inte backa ut bilen från Victoria Parks parkering innan hon slöt ögonen.

Helt slut!

Luisa, fler sådana här dagar tack!

Puss

Two more to go...

De här två sötnosarna har ännu inte hittat något hem och det börjar dra ihop sig för avfärd för dem andra. Alltså börjar jag bli nervös. Jag vill inte ha två små valpar här hemma i sommar. Det funkar liksom inte. Inte alls faktiskt. Kan ju tillägga att jag är extremt glad att de andra tre valparna hittat mysiga och trygga hem.

Är det kanske någon som känner till någon som vill skaffa hund, funderat på det ett tag eller kanske rent av jagat en Bichon Frisé/Bichon Havanais? 

Hör av er till mig.

♡