lördag 31 juli 2010

Kommentar-svar

Jag fick så fina kommentarer på Keila 3 månader-inlägget att jag var tvungen att svara på dem här så att de som inte har blogg ser att jag engagerar mig ;-)
Jag tycker så mycket om när ni kommenterar, så fortsätt med det.



Natti sa...
Känner igen känslorna. Min dotter är 3veckor men det känns som att hon alltid varit med oss!! Älskar din blogg och extra roligt blir det att läsa eftersom jag är fr Malmö:) undrar var du köper keilas kläder hon har alltid så fina kläder på sig.
Och var du beställde dopinbjudningarna?? /Natti

Natti!
Vad mysigt att du också har en flickebebis. Vad heter hon? Var i Malmö bor ni?
Tack för den fina kommentaren.
Jag har köpt en hel del av Keilas kläder i Tokyo, när vi var där i januari. Dem har fantastiskt söta babykläder där. Annars går jag loss en del på de vanliga HM, Kappahl och Lindex. Och så smyger jag in lite från Baltzar Barn. Jag älskar att shoppa till lillsnäckan. Men smakar det så kostar det...
Dopinbjudan är från Vistaprint.se. 40 inbjudningar och 40 kuvert för ca 400 kr med frakt. Men beställ i god tid!
Kram



Anna sa...
Fint inlägg. Du verkar vara en så bra mamma till Keila:)

Tack Anna! Det är det finaste en mamma kan få höra. Lycka till med allt nu. Följer dig i bloggen ;)


Annelie sa...
Ja, visst är det underbart att vara mamma! Finns inget bättre! Och visst hade jag lite rätt när jag sa att man aldrig blir densamma igen;) Grattis på er fina tjej på 3 mån dagen! Kram Annelie (Alvars mamma)

Ja Annelie, du hade så rätt så. Man blir aldrig densamma, på ett positivt sätt! Jag saknar inte den jag var utan Keila. Mitt liv är så mycket rikare nu. Snart får jag bannimej hänga med på en av era bebisfikor. Jag vill ju höra allt om bröllopet! Lycka till idag



vera sa...
Finns ingen större kärlek än den till sina barn!Så e det bara! =)
Sorgligt att inte alla barn föds i sånn kärkek bara=(
Men Usch, det orkar man inte tänka på för då mår man bara dåligt!
Ja du Danni, jag säger det igen... Lilla Keila e verkligen en söt liten tösabit!!! Kram

Usch ja Vera, vissa barn far så illa. Jag vill heller inte tänka på det. Jag stortjuter när det händer barn något på tv. Är det så det ska vara nu eller?
Dina barn är också söta små bitar ;-)
Kram

Finaste Vendela går!

Mosters finaste älsklingsflicka kan gå!
Igår hade vi kalas för Mahmoud (min bror Rasmus) och såklart var Vendela med och visade alla gästerna hur duktig hon är på att gå. Visserligen ser det ut som att hon tömt en flaska whiskey men stegen sitter där ändå. Det är så himla gulligt och både mamma och jag grät när hon tultade runt. Som Alexandra ska få jaga henne i Nice! Hehe...

Den här filmen var jag bara tvungen att sno från systers blogg så att ni som inte är inne hos henne och läser kan se hur duktig hon är.




Jag blir så glad av att se denna underbara flicka.
Vendela Jolie, moster älskar dig!

fredag 30 juli 2010

Keila 3 månader

Idag är det tre månader sedan Keilas föddes. Tre hela månader har passerat och det har utan tvekan varit de bästa månaderna i mitt liv. Den bästa sommaren.
För ganska så exakt tre månader sedan hade vi nyss kommit till Familje BB och installerat oss i det lilla rummet, alla vi tre. Hela familjen.
Några timmar tidigare hade jag varit med om den värsta smärta jag någonsin känt, jag hade fött Keila. Jag kan än idag ibland inte fatta att hon är vår, att hon ska stanna hos oss nu. Det här är liksom ingen sommarlovsgrej som försvinner till hösten. Hon finns hos oss varje dag.
Jag älskar henne så att det gör ont i kroppen, vilken mamma älskar inte sitt barn så hårt?
Jag kan offra allt för hennes välbefinnande.
Inte visste jag den där morgonen, den 22:a augusti 2009, då jag såg plusset på stickan att jag idag skulle titta in i ett par runda bruna ögon och gråta av glädje när hon ser på mig.
Jag hade inga förväntningar på vår bebis eller på hur det skulle bli att vara mamma.
Men det har överträffat allt jag någonsin vågat drömma om.


Ett par minuter gammal...

3 månader. Bus med moster Cornelia i Bumbon.

Hjälper pappa med frukosten.

Vems fötter är det där?

Med turban...

Att låna mammas nya väska blir man aldrig för ung för.

Jag älskar dig Lin Keila Valentina

What to wear?

Den 14:e augusti ska Henrik och jag gå på bröllop. Jag älskar att gå på bröllop, det finns inget finare än att gå och titta på någon som "knyter sina band".
Jag har varit på ett par bröllop bland annat ett i Colombia för någon sommar sedan. Det var såklart helt underbart och jag passade på att semestra i Cartagena tillsammans med de andra som rest från Sverige.
Några år efter Colombia gifte min syster sig i Vellinge kyrka och hade bröllopsfest i mina föräldrars trädgården på Larsbogård. Ett jättefint och mysigt bröllop.
Förra sommaren gifte Matilda sig med sin Robert i en trädgård och det var helt fantastiskt fint. Årets bröllopsinbjudan har fått mig själv att längta efter den där vita klänningen...
Ifall min dröm går i uppfyllelse så gifter vi oss nästa sommar eller nästnästa sommar. Jag ser väldigt mycket fram emot den dagen.
Jag föreslog att vi skulle gifta oss i Las Vegas men Henrik vill ha stor bröllopsfest så jag blev nerröstad...

Någon som har förslag på en fin klänning jag kan ha på mig den 14:e aug?
Alla klänningsförslag är välkomna!

torsdag 29 juli 2010

In the jungle...

...the mighty jungle, the lions sleeps tonight.

Keila fick massor av fina presenter på sin dopdag. En klar favorit är Djungelsittern från Natalie som Keila kan sitta hur länge som helst i och titta förundrat på ljusen och apor, grodor och fåglarna som rör sig fram och tillbaka. Ljudet är en annan femma, när det spelas musik och djurläten hörs viftar hon med armar och ben och formar munnen till ett litet O, precis som om hon vill sjunga med. Supergulligt!
Och så kan den vibrera, fast det tycker inte Keila så värst mycket om. Då blir hon stel och ser liksom förvånad ut...

Den här är ju bara så bra!

Ljud, ljus, hängade saker och så mycket mer än en vanlig sitter.

Precis lyckades hon få loss en ring från apan som hänger ner
och drog, utan att veta om det såklart, armen genom den
så det ser ut som hon bär ett armband.
En riktig liten flickeflicka som redan vill ha smycken minsann!


Tusen tack Natalie för denna lyckade och mycket uppskattade present!

Välkommen till familjen!

Födelsedagspresenten is here...
I love it!

tisdag 27 juli 2010

"Stora Stanna Hemma-dagen"

Idag har det varit "Stora Stanna Hemma-dagen" hos oss.
Vi vaknade vi halv elva och fick iväg Henrik att handla frukost. Sedan vilade jag och Keila på soffan eftersom att jag inte känt mig bra. Jag smög in i sängen och sov lite till medans Henrik tog hand om Keila. Dem surfade resor och hotell...

Inte förrän nu ikväll mår jag bättre och har precis insett att jag missat en fantastisk sommardag. Attans!
Imorgon får det allt bli lite sol om jag nu får förbli frisk vill säga.
Keila har precis somnat för natten och jag har nallat frysta pommes från frysen. Det är så gott att äta dem iskalla. Har ni provat det?

För en stund sedan rensade jag ut bland Keilisens kläder och packade ner allt i 50-56. Snyft!
Det kändes tungt att vika ner det lilla, lilla som hon hade när hon var alldeles ny här hos oss.
Men samtidigt är jag så glad för hur långt hon kommit nu. Stadig i nacken sitter hon i Bumbon och "snackar" högt och länge medans vi äter. Jag undrar så vad hon försöker berätta för oss.
Kanske tycker hon det är orättvist att vi äter kalkonpastrami när hon får dricka mjölk dag ut och dag in...?

Nu är det snart Sex and the City och Henrik har laddat med tända ljus och fläderblomssaft.

Puss på dig min lilla sockertopp

Mamma- och bebisvänner

Keila och jag har haft turen att träffa på två underbara mammor och deras söta prinsessor.
Vi har setts ett par gånger och det är tjejer som jag verkligen gillar och kommer bra överens med. Igår träffades vi ännu en gång med våra små tjejer och det blev fika på stan och shopping till bebisarna. Och så blev det skvaller om barnvagnar, bebis-märkeskläder, amning, sovställningar och mycket mer! Tack för en underbar dag i mammaland, tjejer!

Keila var glad och pigg på EH.

Janni och hennes lilla Emilia, (3 månader idag!)

Hanna och hennes lilla Ellen (8 månader).

Alla bebisarna. Förhoppningsvis ska dem ha mycket roligt fram över...

Min lilla tjej har blivit så stor...
Bilderna har jag snott från tjejernas bloggar
eftersom att jag är för lat för att asa fram min egen kamera...

På kvällen igår åkte vi hem till Yoko och Erich och åt god middag innan vi landade här hemma och fick spontanbesök av Soheil. Vid ett-tiden kröp jag till kojs medans killarna fortfarande
snackade världsproblem ute i vardagsrummet.

måndag 26 juli 2010

Bumbo-time

I torsdags föreslog bvc-Annelie att vi skulle låta Keila provsitta en Bumbo, innan sprutorna i låren, och lillsnäckan sken som en sol där hon satt lite halvt framåtlutad i Annelies blåa Bumbo. Hon fick först syn på Henrik och sedan på lillmoster Cornelia och gav ifrån sig härliga skrik av lycka. Så det var liksom inget snack om saken. Klart tjejen ska ha en Bumbo liksom!

Visserligen får hon bara sitta i korta stunder eftersom att hon inte är så gammal än men hon är stadig i nacken och det tycker jag hon varit länge, (och dessutom blir hon ju tre månader på fredag).


Tänk att en helt ny värld öppnas när man kan sitta rakt upp och titta på mamma och pappa, Bibbi och alla lampor.


Det finns inget sötare än när hon "styr" med tårna i Bumbon.
Vi dör av skratt varje gång vi ser hur hon jobbar med dem.

söndag 25 juli 2010

Keilas dop

Dopet blev precis så som jag önskade och lite till...
Vi hade så mysigt hela dagen och de sista gästerna gick inte förrän klockan 02.00. Det kallar jag för ett lyckat dop det!
I kyrkan var det avslappnat och roligt. Lilla Vendela kröp över hela golvet bort till "Moster Dadaa" och ville vara hos mig hela ceremonin. Och det fick hon ju såklart!
Cornelia sjöng Sonja Aldéns "Välkommen Hem". Det var så fint att jag fällde en tår. Jo lite känsligt blev det allt...
Keila skötta sig exemplariskt, som vanligt, och sov sig igenom hela dopet. Till och med när hon fick vatten på huvudet sov hon. Snacka om relaxed!
Efter kyrkan for vi hem till mamma och pappas trädgård och där blev det grill, rosévin och dans in på småtimmarna.

De flesta samlades utanför kyrkan...
Uppemot 50 personer kom för att se Keila döpas.

Fina tjejen

"Jag döper dig till Lin Keila Valentina..."



Alla barn fick komma fram och titta när prästen hällde vatten på Keilas huvud

Mina fina tjejer, (minus Frida), Keila och Vegas

Mina föräldrar med dopbarnet.

Henrik kramar om Junko.

Keikei!

Den goda maten som svägerska Sophie ordnat smakade underbart!

Yoko, Junko och Jan i väntan på maten.
Min chef och vän med Keila.

Glad i farbror Pontus knä!

Killarna och Keila

Långbord

Den goda tårtan från Mimmas i Vellinge.


Paulina och hennes Johan

Henrik och Titti med sina bebisar.

Keila fick massor av fina presenter!
Tusen tack allihopa.

Glada ungen!

Min fina Titti med sin fina kille.

Alla vill kolla in presenterna.

Tack alla för denna underbara dag då Keila fick sina namn...

fredag 23 juli 2010

Dopinbjudan

Imorgon är det äntligen dags för dopet. Här är vår inbjudan som har gått ut till våra nära och kära och det visade sig att endast ett fåtal har tackat nej så vi blir nästan 50 personer imorgon. Jättekul!

Framsida (klicka för större bild)

Baksida
.....................................

Vi har fått mycket beröm för den fina inbjudan av folk som ringt och tackat ja.
Nu ska jag återgå till förberedelserna här hemma hos mamma och pappa.
Imorgon blir det en tidig morgon, det ska dukas, hämta tårtor och marinera kött.
Och så ska vi pimpa hela trädgården och fiffa till Keilas mamma...
Det är en väldigt speciell dag för mig,
jag ska ju döpa mitt första barn!

Onsdagen den 21 juli

I onsdags var vi lediga båda två och gick först en runda på stan med vagnen innan vi gick hem och mötte upp Pontus, Lisa och lille Matteo. Soheil kom också förbi med lite glass. Vi satt och fikade en stund hemma hos oss och barnen fick hälsa på varandra. Båda två var märkbart glada av att se varandra. Matteo ville dessutom klappa Keila i ansiktet. Och Keila spelade inte svårflörtad direkt, hon log som en sol mot honom hela tiden... Dem var så gulliga.

Hej på dej!

Framtida pojkvän?

Klappar fiiiiint!
På kvällen gick vi till "Pappas jobb" och åt god japansk mat. Jag älskar laxtartar och frossade verkligen. Vi beställde in massor av smårätter och drack faktiskt ett glas vin till.
Keila skötte sig bra i vagnen, sov när vi åt och vaknade en stund och var med när jag åt Creme Bruleé. Inte förrän klockan blev halv elva rullade vi hem vagnen, gav Keikei ny blöja och ren "jamis" och mat sen somnade hon gott kan ni tro.

Hälsar på sushikocken Elle

I pappas famn i baren på Koi.

torsdag 22 juli 2010

Vaccination, vikt och längd

Imorse fick jag väcka Keila lite tidigare än vanligt. Vi skulle till "farbror Doktorn" (Annelie) och få tremånaders-vaccin, väga och mäta.
Jag våndades redan innan hon skulle få sprutorna eftersom att jag hörde bebisen före oss vråla som om de skurit av hennes små tår. Ja, jag grät INNAN Keila fick sina sprutor. Men Keila visade sig vara en stålbebis och grät knappt en tår ens.
Värre var det alltså med hennes mamma...
Hon darrade med underläppen och tryckte ansiktet mot mitt bröst och jag höll henne hårt efteråt. Senare i väntrummet fick hon amma och gav oss till och med ett leende innan hon slocknade. A-barn som Henrik sa...

Nu ikväll är det inte lika kul dock, (kanske är lite mer B-barn just nu?). Hon har ont i låren, där hon fick sprutorna och ha lite feber, precis som Annelie sa att hon kunde få. Mamma gav henne en alvedonsupp i rumpan innan, som Keila först fes ut (haha) men som till slut stannade inne. Den verkar nu och lillskrutt sover gott.


Öm i benen och plåster på låren,
men med en alvedonsupp kan man vila skönt ändå.
Keila har varit väääldigt mammig idag eftersom att hon fick lite feber.
Det var faktiskt lite mysigt att hon behövde mig så mycket.
Hon har bara varit lugn och tyst hos mig. Söta unge...



Vikt: 5750 g (2 mån: 4990 g)
Längd: 58 cm (55 cm)
Huvud: 39.8 cm (38.2 cm)

Hon växer så det knakar och vi fick beröm för att vi fortfarande helammar. Det ska vi försöka göra en månad till i alla fall.

Nu ska jag göra program till dopet i kyrkan på lördag. Vi har förresten fått en ny präst som vi bjöd på fika i eftermiddags. Hon känns så rätt och kortade ner Guda-snacket en hel del och fokuserade mer på musiken, precis som jag och Henrik vill ha det.

Det kommer bli så bra!